Ångrar skolvalet och vill byta men pappan vill inte

Finns det något jag kan göra? Pappan sa att han ville dottern ska gå i en viss skola för att gå med sin bästa kompis. Då pratade jag med kompisens mamma och det visade sig att kompisen skulle söka annan skola. Då sa jag det till pappan då ville han att barnet skulle gå på den skolan han sa från början för att kanske fler från förskolan börjar där. 

Jag och pappan gjorde en kompromiss om hur vi skulle göra skolvalet. Barnet fick andrahands valet som var den skola pappan ville mest av allt. Det är en skola som inte är nära varken han eller mig. Anledningen att han ville ha den skolan är för att han åker förbi den när han ska till jobbet. Vilket jag tyckte var fel anledning. Trodde inte vi ens skulle få plats där eftersom det finns många skolor mycket närmare. Jag ogillade tanken att hon skulle börja där dels för att högstadieskolan som ligger brevid är det bara 51% som går ut med gymnasiebehörighet och kommer inte söka den skolan till årskurs 7, vilket kommer bli att hon separeras från sina kompisar då. Gillade inte att klasserna är så stora, skolan är stor och fick en dålig känsla. Men jag gav det en chans. 

Dottern var så glad att äntligen få börja skolan och jag var glad första veckorna och tänkte att kanske skolan är bättre än jag trott. Men sen har det blivit värre. Hon får utstå mobbning fysiskt. Som att bli fälld, fasthållen, knuffad osv med flit. 

Nu har min glada lilla tjej sagt att hon vill byta skola för att så många är dum. 

Jag visade pappan att man kan göra omval för skola till vårterminen. Pappan är inte glad på mig nu och kommer inte byta skola. 

Jag menar att det inte är bra det hon blir utsatt för och hon själv vill byta skola. Av någon anledning berättar dottern bara detta för mig. Hon brukar komma till mig och säga till när hon vill något och hålla tyst till pappan. 

Pappa än säger att han och jag drar gränsen olika för mobbning och att vår dotter kanske ljuger och lärarna inte ser vad som händer. Men om det är som han säger att lärarna inte ser när ett och samma barn blir utsatt för fysisk skada av andra barn då har de väl ändå för dålig koll på barnen. 

Jag vet inte vad jag ska göra. Känns fel i mig att köra mitt barn till en skola där varken jag eller hon vill att hon ska gå och jag får en klump i magen varje dag jag kör dit henne.