till Er som kom på era partner med otrohet.
hur började ni märka att er partner va otrogen och hur kom ni på dom?
Hur tog ni konfrontationen?
Till er som varit otrogna.
varför var du otrogen, trodde du att du skulle kunna göra det utan att bli påkommen?
var det värt det att förlora partner/familjen
till båda.
hur gick ni vidare, förlät ni/ slutade vara otrogen eller bara gick ni skilda vägar?
Svaren på alla dina frågor får du genom att läsa trådarna under kategorin Otrohet. De lär inte ha förändras nämnvärt sedan de skrevs.
Det var väldigt tydligt för mig att min dåvarande fästman vänstrade, för jag hade glömt plånboken...eller telefonen, minns inte vilket. Från tiden det tog för mig att lämna lägenheten för att åka till jobbet, gå till busshållplatsen, gå tillbaks...5-10 minuter hade det hänt mycket.
För när jag kom tillbaks så satt min dåvarande bästa vän som jag hade känt sedan dagis och red på min dåvarande fästman. Hon kom (lät det som, så antagligen) , så jag såg dem nakna bakifrån, hans fötter, pung som plattades till under hennes stjärt, hennes rygg, hår osv. Stod helt stum i vet inte hur länge sedan skrek jag rätt ut, inte ord bara skrek rätt ut, hon flög upp från honom, de såg förvånade ut, försökte dölja sig med täcke.
Men istället för att göra något...så grinade jag bara, gick därifrån, struntade i att åka till jobbet och flyttade hem till pappa. Sedan grinade jag i flera veckor, gick in i något slags regression där jag skrek på pappa om pannkakor med glass och att han skulle baka mjuk pepparkaka, trots att han gav mig mat 4 ggr om dagen. hade en klocka jag ringde i på honom (Han tog ifrån mig den efter ett tag) och vägrade duscha eller byta om från pyjamas. Då var jag 28 år och betedde mig så :)
Shit, nu tänker jag på pappas pannkakor med glass och hans mjuka pepparkaka, när den är helt nybakad och varm och med glass till. Eller hans köttbullar med potatismos och sås. Ursäkta det är offtopic.
Det var väldigt tydligt för mig att min dåvarande fästman vänstrade, för jag hade glömt plånboken...eller telefonen, minns inte vilket. Från tiden det tog för mig att lämna lägenheten för att åka till jobbet, gå till busshållplatsen, gå tillbaks...5-10 minuter hade det hänt mycket.
För när jag kom tillbaks så satt min dåvarande bästa vän som jag hade känt sedan dagis och red på min dåvarande fästman. Hon kom (lät det som, så antagligen) , så jag såg dem nakna bakifrån, hans fötter, pung som plattades till under hennes stjärt, hennes rygg, hår osv. Stod helt stum i vet inte hur länge sedan skrek jag rätt ut, inte ord bara skrek rätt ut, hon flög upp från honom, de såg förvånade ut, försökte dölja sig med täcke.
Men istället för att göra något...så grinade jag bara, gick därifrån, struntade i att åka till jobbet och flyttade hem till pappa. Sedan grinade jag i flera veckor, gick in i något slags regression där jag skrek på pappa om pannkakor med glass och att han skulle baka mjuk pepparkaka, trots att han gav mig mat 4 ggr om dagen. hade en klocka jag ringde i på honom (Han tog ifrån mig den efter ett tag) och vägrade duscha eller byta om från pyjamas. Då var jag 28 år och betedde mig så :)
Usch så fruktansvär!
misstänker att min sambo är otrogen på något sätt. hon jobbar hemma och har under någon dag bara haft på sig sin sexiga outfit, när jag konfronterade henne med detta fick man bara ett sjukt skumt svar.
sen såg jag att den låg framme här i vecka i hennes garderob ( jag skulle hänga in kläder) sen dagen efter hade hon användt den igen?.
dagen efter hade hon användt ett par jätte sexiga trosor som hon inte brukar använda heller 😥
Usch så fruktansvär!
misstänker att min sambo är otrogen på något sätt. hon jobbar hemma och har under någon dag bara haft på sig sin sexiga outfit, när jag konfronterade henne med detta fick man bara ett sjukt skumt svar.
sen såg jag att den låg framme här i vecka i hennes garderob ( jag skulle hänga in kläder) sen dagen efter hade hon användt den igen?.
dagen efter hade hon användt ett par jätte sexiga trosor som hon inte brukar använda heller 😥
Det var väldigt tydligt för mig att min dåvarande fästman vänstrade, för jag hade glömt plånboken...eller telefonen, minns inte vilket. Från tiden det tog för mig att lämna lägenheten för att åka till jobbet, gå till busshållplatsen, gå tillbaks...5-10 minuter hade det hänt mycket.
För när jag kom tillbaks så satt min dåvarande bästa vän som jag hade känt sedan dagis och red på min dåvarande fästman. Hon kom (lät det som, så antagligen) , så jag såg dem nakna bakifrån, hans fötter, pung som plattades till under hennes stjärt, hennes rygg, hår osv. Stod helt stum i vet inte hur länge sedan skrek jag rätt ut, inte ord bara skrek rätt ut, hon flög upp från honom, de såg förvånade ut, försökte dölja sig med täcke.
Men istället för att göra något...så grinade jag bara, gick därifrån, struntade i att åka till jobbet och flyttade hem till pappa. Sedan grinade jag i flera veckor, gick in i något slags regression där jag skrek på pappa om pannkakor med glass och att han skulle baka mjuk pepparkaka, trots att han gav mig mat 4 ggr om dagen. hade en klocka jag ringde i på honom (Han tog ifrån mig den efter ett tag) och vägrade duscha eller byta om från pyjamas. Då var jag 28 år och betedde mig så :)
Det var väldigt tydligt för mig att min dåvarande fästman vänstrade, för jag hade glömt plånboken...eller telefonen, minns inte vilket. Från tiden det tog för mig att lämna lägenheten för att åka till jobbet, gå till busshållplatsen, gå tillbaks...5-10 minuter hade det hänt mycket.
För när jag kom tillbaks så satt min dåvarande bästa vän som jag hade känt sedan dagis och red på min dåvarande fästman. Hon kom (lät det som, så antagligen) , så jag såg dem nakna bakifrån, hans fötter, pung som plattades till under hennes stjärt, hennes rygg, hår osv. Stod helt stum i vet inte hur länge sedan skrek jag rätt ut, inte ord bara skrek rätt ut, hon flög upp från honom, de såg förvånade ut, försökte dölja sig med täcke.
Men istället för att göra något...så grinade jag bara, gick därifrån, struntade i att åka till jobbet och flyttade hem till pappa. Sedan grinade jag i flera veckor, gick in i något slags regression där jag skrek på pappa om pannkakor med glass och att han skulle baka mjuk pepparkaka, trots att han gav mig mat 4 ggr om dagen. hade en klocka jag ringde i på honom (Han tog ifrån mig den efter ett tag) och vägrade duscha eller byta om från pyjamas. Då var jag 28 år och betedde mig så :)
Jag har varit den otrogna.
Använde det som någon sorts vapen då jag var för feg för att göra slut, eller ja begära skilsmässa då.
Så jag inledde en otrohetsaffär med ett villigt offer som jag utnyttjade tills jag tagit mig ur äktenskapet. Några månader senare dumpade jag honom också.
Inget jag är stolt över, inget som folk i min närhet känner till. Detta är länge sedan nu, min ex-man lever inte längre och jag saknar honom jättemycket. Han blev nämligen min bästa och närmaste vän senare, när han kommit över att jag lämnade honom.
Trots att han visste att jag varit otrogen...
Har inte varit otrogen sedan detta hände, och det är över 30 år sedan så "en gång otrogen, alltid otrogen" gäller inte för mig.
Jag var bara ung och feg.