Varför vill vissa handläggare fälla hellre än fria?

Fattar inte detta. Råkade för ett tag ut för en bygglovshandläggare som valde att säga nej till ett bygglov för oss, i princip för att hen kunde. 

Det var öppet i lagen om det gick eller inte, vi hade rådfrågat jurister som sa att det gick att tolka lagen som att vi skulle få lov. Handläggaren valde dock motsatt tolkning, att det inte fanns praxis och därmed inte gick (ingen praxis fanns åt endera hållet riktigt).

Vår föreslagna utbyggnad påverkade inga grannar (de var för den och tyckte synd om oss, vi pratade med alla noga). Den påverkade inte syftet med detaljplanen (fortfarande ett bostadshus) eller miljön eller natur eller kultur. Ingenting. Visuellt var förändringen väldigt liten och bara synlig i en riktning. 

Varför väljer handläggare så att neka? Vad vinner man på det själv mer än en känsla v maktfullkomlighet? Jag kan bara inte förstå hur man agerar om man i ett öppet fall väljer att fälla istället för att fria. 

Det enda vi fick var att "ja då får ni väl överklaga då om ni inte håller med oss..." 

Blir så trött på sånt här ibland, jag förstår om vi ville bygga något uppseendeväckande, men att göra något som ingen var emot och som inte förändrar något mer än att göra vårt hus lite bättre för oss - varför?

Nån som förstår sig påxsån här mentalitet?