• Anonym (Nyskild)

    Hur skiljer sig kärlek som medelålders?

    Jag har nyligen skiljt mig och har äntligen fått ordning på mitt nya hem och nya liv. Det har inte varit något stort drama att skiljas. Vi kände båda att vi var mer kompisar än gifta så nu när barnen flyttat ut var det dags att gå vidare.

    Jag har inget jättebehov av att träffa nån ny men tycker ändå att det skulle kunna vara mysigt att träffa nån men undrar lite vad det skulle innebära i den här åldern så mina förväntningar inte blir helt fel.
    Maken och jag hade varit ihop i 30 år och vi träffades på universitetet när vi båda var runt 20. Det var liksom attraktion vid första ögonkastet och allt var väldigt gulligt och vi var båda superkära.

    Nu är man 50 år, folk ser inte längre ut som sitt bästa själv och jag tänker att det kommer inte alls vara på samma sätt nu. Jag kommer inte bara se nån och direkt bli intresserad och nån kommer inte heller bara se mig och känna detsamma. Folk har dessutom formats över tid och kan ha åsikter om diverse som man inte längre vill ha att göra med.

    Jag undrar nu hur det gick till för er andra som haft en lång kärlek som yngre men som medelålders träffat en ny kärlek. Hur träffades ni? Var känslorna samma som när du var ung? Om inte, på vad sätt är det olika? Vilka förväntningar kan man liksom ha? 

  • Svar på tråden Hur skiljer sig kärlek som medelålders?
  • Anonym (Glad)

    Vi träffades när jag var 59, han ca tio år yngre.
    Träffades på ett uteställe, båda hade hamnat där av en tillfällighet. Jag har aldrig trott på ödet men nu vetefan...

    Vi har varit ett par i två år nu och det blir bara bättre och bättre!

    Har inga planer på att flytta ihop, den känns som att jag är färdig med den biten. Mina barn är vuxna, han har inga barn och båda bor i sitt drömboende.

    Det är ingen skillnad på att vara kär i äldre ålder, mer än att man kanske hanterar det på ett lugnare sätt.

    Vi hittar på en massa roliga saker, ofta och gärna. Reser, hyr mysiga stugor, går på loppisar och marknader.

    Vi har det super!

  • Anonym (Mela)

    Jag träffade min partner efter ett 35-årigt förhållande. Vi började chatta, träffades efter några månader och har nu bott ihop 9 år. Han känns som min själsfrände. Vi älskar varann, visst har vi olika åsikter men vi bråkar aldrig. Ekonomin är rätt tight men vi klarar även det. 

    Var inte rädd, lyckan finns därute. Kom ihåg att alla har en ryggsäck med sig och åldern förändrar alla men det är ändå insidan som räknas.

Svar på tråden Hur skiljer sig kärlek som medelålders?