Om jag behöver avbryta ännu en graviditet
Jag är ny på forumet och har aldrig skrivit något här tidigare. Men nu gör jag ett försök, kanske någon annan har liknande erfarenheter.
Jag och min man har kämpat med att försöka få barn i dryga 4 år nu. Jag blir gravid, det hela började med flera missfall. Sedan gick det bättre, till en början. Jag fick behålla graviditeterna, men, vid KUB fick vi besked om en mycket allvarlig neuralrörsdefekt, inte
förenligt med liv. Detta skulle var mycket ovanligt och ytterst liten risk för upprepning. Men ett halvår senare hände samma sak igen. Abort 2 ggr i ca v 14, inläggning på sjukhus med ganska komplicerade förlopp. Jag upplevde dethela som ganska traumatiskt, även om vården i sig varit bra, förutom lite bryska barnmorskor, menmen, så är det ju.
Vi har genomgått missfallsutredning och även en ganska omfattande genetisk utredning men finner inga svar. Samtidigt finns det inte mycket forskning och man vet inte riktigt vad man ska leta efter.
Nu är situationen sådan att jag är gravid igen, det har varit struligt med blödningar och har varit säker på nytt missfall flera gånger. Tidigt ul visade dock aktivitet, mer än så går inte säga. Nästa vecka är det tid för ultraljud igen och då får vi förhoppningsvis besked. Jag håller på att gå sönder. Vissa stunder har jag tillåtit migsjälv att glädjas med visst hopp men nu är det totalt becksvart mörker och ångesten över att få dåliga besked igen och vad det innebär har helt tagit över. Situationen tär på förhållandet och jag har ingen att dela känslor och tankar med. Får mest höra ?det går nog bra ska du se? eller ?stressa mindre så ordnar det sig? som om jag aktivt gör saker för att skada barnet och att allt är mitt fel. Dessa kommentarer gör mest illa och från att ha varit ganska öppen om situationen gömmer jag mig snarare från omgivningen nu mera. Större delen av omgivningen har ju nu också fått egna barn och gamla vänner undviker mig som pesten, inte för att jag på något sätt belastat dem med min situation utan mer ?tänk om hon är ledsen och så har VI barn, fy vad jobbigt).
Finns någon därute med liknande erfarenhet? Är det efter detta jag helt enkelt ger upp tanken och hoppet om barn? Välmenande tips om att bli familjehem eller adoptera samt tips om alternativa ?naturliga? behandlingar undanbedes, tack.