• saltis

    Om jag behöver avbryta ännu en graviditet

    Jag är ny på forumet och har aldrig skrivit något här tidigare. Men nu gör jag ett försök, kanske någon annan har liknande erfarenheter. 


    Jag och min man har kämpat med att försöka få barn i dryga 4 år nu. Jag blir gravid, det hela började med flera missfall. Sedan gick det bättre, till en början. Jag fick behålla graviditeterna, men, vid KUB fick vi besked om en mycket allvarlig neuralrörsdefekt, inte
    förenligt med liv. Detta skulle var mycket ovanligt och ytterst liten risk för upprepning. Men ett halvår senare hände samma sak igen. Abort 2 ggr i ca v 14, inläggning på sjukhus med ganska komplicerade förlopp. Jag upplevde dethela som ganska traumatiskt, även om vården i sig varit bra, förutom lite bryska barnmorskor, menmen, så är det ju. 


    Vi har genomgått missfallsutredning och även en ganska omfattande genetisk utredning men finner inga svar. Samtidigt finns det inte mycket forskning och man vet inte riktigt vad man ska leta efter. 

    Nu är situationen sådan att jag är gravid igen, det har varit struligt med blödningar och har varit säker på nytt missfall flera gånger. Tidigt ul visade dock aktivitet, mer än så går inte säga. Nästa vecka är det tid för ultraljud igen och då får vi förhoppningsvis besked. Jag håller på att gå sönder. Vissa stunder har jag tillåtit migsjälv att glädjas med visst hopp men nu är det totalt becksvart mörker och ångesten över att få dåliga besked igen och vad det innebär har helt tagit över. Situationen tär på förhållandet och jag har ingen att dela känslor och tankar med. Får mest höra ?det går nog bra ska du se? eller ?stressa mindre så ordnar det sig? som om jag aktivt gör saker för att skada barnet och att allt är mitt fel.  Dessa kommentarer gör mest illa och från att ha varit ganska öppen om situationen gömmer jag mig snarare från omgivningen nu mera. Större delen av omgivningen har ju nu också fått egna barn och gamla vänner undviker mig som pesten, inte för att jag på något sätt belastat dem med min situation utan mer ?tänk om hon är ledsen och så har VI barn, fy vad jobbigt). 


    Finns någon därute med liknande erfarenhet? Är det efter detta jag helt enkelt ger upp tanken och hoppet om barn? Välmenande tips om att bli familjehem eller adoptera samt tips om alternativa ?naturliga? behandlingar undanbedes, tack. 

  • Svar på tråden Om jag behöver avbryta ännu en graviditet
  • Anonym (Inte lika)

    Jag har inte haft det lika illa som dig med att ha varit tvungen att avbryta en graviditet på det viset men har ändå ett bagage med två bekräftade missfall, svårt att bli gravid och en rädsla för att det ska gå åt skogen när som helst.

    Båda mina pyren som slutade i missfall dog sannolikt i v9-10. Det första blev spontanblödning (med iskall personal på gynakuten när myom upptäcktes), det andra upptäcktes på KUB-ultraljudet. 

    När jag väl blev gravid igen hade jag svårt att glädjas. Väntade bara på att det skulle gå åt skogen. Hade turen att ha hittat en bra gynekolog innan som tog min oro på allvar så jag fick ett tidigt vul i v8. Därefter var nästa hållpunkt kuben. Det var väl från RUL som jag började tro att det skulle gå vägen. Nu hade jag turen att vänta tvillingar vilket gjorde att jag fick fler ultraljud även efter RUL. Vete tusan om jag hade klarat att tro på att det skulle gå vägen annars. 

    Försök njuta av att det såg bra ut sist. Ta en dag, ett steg i taget. Omge dig med människor som stöttar även när tankarna är lite svartare. Det är fler än man tror som haft det jobbigt att få levande barn än man tror just för att det är tabu att prata om. Min ventil var en grupp här på familjeliv som också genomgått misslyckade graviditeter som gjorde att jag klarade av det. 

  • Anonym (..)

    Beklagar det ni behövt gå igenom. Vilken vecka är du i? 

  • Anonym (Cc)

    Inte alls haft samma resa, men tog år och missfall för oss att komma fram till vårt första barn. Hoppas verkligen det är er tur. 
    Var livrädd för allt och varje ultraljud räknade jag med att de skulle säga att det inte fanns liv. För mig hjälpte det att boka tider med min psykolog innan och efter besöken, för att få hjälp att försöka förstå hur man skulle klara av olika besked och också veta att någon fanns och fånga upp en efteråt. Tog oss också framåt i graviditeten genom att göra långa listor med alla datum som vi kryssade av till nästa ultraljud som skulle ge svar. 
    önskar all lycka till 🙏

  • saltis
    Anonym (Inte lika) skrev 2024-09-12 17:09:02 följande:

    Jag har inte haft det lika illa som dig med att ha varit tvungen att avbryta en graviditet på det viset men har ändå ett bagage med två bekräftade missfall, svårt att bli gravid och en rädsla för att det ska gå åt skogen när som helst.

    Båda mina pyren som slutade i missfall dog sannolikt i v9-10. Det första blev spontanblödning (med iskall personal på gynakuten när myom upptäcktes), det andra upptäcktes på KUB-ultraljudet. 

    När jag väl blev gravid igen hade jag svårt att glädjas. Väntade bara på att det skulle gå åt skogen. Hade turen att ha hittat en bra gynekolog innan som tog min oro på allvar så jag fick ett tidigt vul i v8. Därefter var nästa hållpunkt kuben. Det var väl från RUL som jag började tro att det skulle gå vägen. Nu hade jag turen att vänta tvillingar vilket gjorde att jag fick fler ultraljud även efter RUL. Vete tusan om jag hade klarat att tro på att det skulle gå vägen annars. 

    Försök njuta av att det såg bra ut sist. Ta en dag, ett steg i taget. Omge dig med människor som stöttar även när tankarna är lite svartare. Det är fler än man tror som haft det jobbigt att få levande barn än man tror just för att det är tabu att prata om. Min ventil var en grupp här på familjeliv som också genomgått misslyckade graviditeter som gjorde att jag klarade av det. 


    Tack för att du tog dig tid att skriva, det betyder mycket! Jag önskar att ingen skulle behöva gå igenom detta men samtidigt ger det ju lite tröst att inte vara helt ensam. 
  • saltis
    Anonym (..) skrev 2024-09-12 17:12:51 följande:

    Beklagar det ni behövt gå igenom. Vilken vecka är du i? 


    Tack, jag är i v 12. 
  • Anonym (Inte lika)
    saltis skrev 2024-09-12 18:24:32 följande:
    Tack för att du tog dig tid att skriva, det betyder mycket! Jag önskar att ingen skulle behöva gå igenom detta men samtidigt ger det ju lite tröst att inte vara helt ensam. 
    Nej, man är inte ensam även om det känns som att "alla andra" blir gravida bara de ser en naken man Flört

    Efter andra missfallet öppnade jag upp mig lite på jobbet och vips visade det sig att mer än en annan kvinna hade haft missfall eller problem att bli gravid. 

    Och du! Det är inte fel på dig om det går snett! Det är bara pissig otur! Det man faktiskt upptäckt dessutom är att fragmenteringen av mannens spermier är en bidragande orsak till missfall (felaktiga spermier). Tyvärr verkar just detta med fragmenteringen inte vara vanligt att det kollas upp inom svensk fertilitetsutredning. 
Svar på tråden Om jag behöver avbryta ännu en graviditet