Oj vad jag känner igen mig jag också!
Växte upp med olika slags tillställningar och det var lite olika på hur dem såg ut om det var en bjudning mitt i veckan eller om man firade något extra som födelsedag eller tex julafton.
Bjudningarna till vardags var mer avslappnade och var oftast påkomna med kort varsel tex Kom över på middag ikväll efter jobbet om ni vill, det blir bara något enkelt men vore kul om ni kom! Då kan vi sätta oss ner efteråt och planera x aktivet över en kvällsfika!
Till bla jul var det en sjuk stressnivå men vi överlevde, allt skulle vara perfekt till det yttersta, antar att mamma verkligen ville ge oss alla det lilla xtra och att alla skulle känna att det verkligen var något utöver det vanliga.
Jag själv hamnade också i denna stress MEN sedan ett par år tillbaka har jag blivit bättre på att skala av och släppa på kravet PERFEKT.
Jag tycker ändå om tillställningar men förbereder så att jag inte slår Knut på mig själv.
Jag fokuserar på dukningen och gör det kvällen innan så slipper jag den biten när bjudningen är.
Alla hemma får ett ansvarsområde, kan vara handla om att en dammar, en dammsuger, en tar badrummet , en slänger soporna mm mm
Jag lagar också mat som kan förberedas dagen innan ( och då kanske jag rentav tar ledigt eller kompar ut tidigare) för jag vill kunna umgås med gästerna.
Ibland kan även gästerna hoppa in och hjälpa till med ett glas vid diskbänken, brukar bli trevligt till slut!
Så jag skulle vilja säga, förbered i tid, laga mat du redan har lagat, att prova något nytt och vara osäker spär bara på strassen.
Involvera fler i förberedelserna och städa 1-2 dagar innan och fräscha bara till det när det är dagen D.