Jag vet! Jag vet, jag vet, jag vet. Jag är gravid och alla gravida går upp i vikt, många även ganska mycket. Men nu har jag börjat gå upp mer än de 10-16 rekommenderade kilona och ångesten över min kropp och vikt börjar bli väldigt stor.
Någon som känner igen sig? Har några tips eller uppmuntrande ord?
Känner igen mig. Är i v 33 och mår dåligt över att det bara tickar uppåt. Har inte gått upp mer än vad man ska men är ändå svårt att hantera. Tänker på vad jag äter och ser till att röra på mig minst en gång om dagen.
Hoppas så att det mesta är vatten och kommer ramla av snabbt efter förlossningen och amning.
Tredje barnet. Gick inte upp mycket med varken ettan eller tvåan, och är än så länge bara i vecka 10 men mår skit ändå. Gamla ätstörningar som blossat upp antar jag. Räknar kalorier och går minst 15 000 steg om dagen, men oroar mig ändå. :(
Jag förstår paniken. Jag tror att du här behöver skifta fokus och jobba med affirmationer. Det känns löjligt till en början att försöka ändra sitt tankesätt men efter ett tag har man lurat in hjärnan på rätt spår. Försök att varje kväll skriva ner 1-3 saker som du är nöjd med din kropp eller aktiviteter relaterade till din kropp och graviditet som du är tacksam för. Försök bli tacksam över kroppen istället för att den är ett straff eller något du gjort fel eller som blir ångestladdat.
"Jag kan skapa ett liv med min kropp", "Jag rörde på mig idag", "Jag lät min kropp vila för det kändes som den behövde det".
När du väl fött ditt barn kommer din kropp vara annorlunda, men precis lika okej som innan. Kanske vill du för din skull gå ner i vikt, bli starkare eller ta hand om dig själv då och det är såklart också okej men stressa inte dit. Försök vara i nuet och i din gravida kropp. Vad som händer sen händer ju sen :)
Så kontentan: bryt aktivt cirkeln av ångestladdade tankar och placera positiva tankar där istället.
Hoppas du får må bra resten av graviditeten 
Jag förstår paniken. Jag tror att du här behöver skifta fokus och jobba med affirmationer. Det känns löjligt till en början att försöka ändra sitt tankesätt men efter ett tag har man lurat in hjärnan på rätt spår. Försök att varje kväll skriva ner 1-3 saker som du är nöjd med din kropp eller aktiviteter relaterade till din kropp och graviditet som du är tacksam för. Försök bli tacksam över kroppen istället för att den är ett straff eller något du gjort fel eller som blir ångestladdat.
"Jag kan skapa ett liv med min kropp", "Jag rörde på mig idag", "Jag lät min kropp vila för det kändes som den behövde det".
När du väl fött ditt barn kommer din kropp vara annorlunda, men precis lika okej som innan. Kanske vill du för din skull gå ner i vikt, bli starkare eller ta hand om dig själv då och det är såklart också okej men stressa inte dit. Försök vara i nuet och i din gravida kropp. Vad som händer sen händer ju sen :)
Så kontentan: bryt aktivt cirkeln av ångestladdade tankar och placera positiva tankar där istället.
Hoppas du får må bra resten av graviditeten
Ska inte upprepa det som andra kloka redan sagt, utöver att vätskan kan göra jättemycket (hur är det annars runt mens? Jag går upp uppemot 3 kg vatten).
Annars är det en bra idé att styrketräna lagom och säkert så att du startar stark efter förlossningen och kommer igång med återhämtning tidigt. Så tänkte jag iaf. Gick inte upp så himla mycket i och för sig men tänker att om man orkar mer efter en förlossning måste ju även vikten gå fortare att få ordning på.
Jag lever inte som jag lär denna gång med barn nr 3 och är lite bekymrad över att jag inte tränar tillräckligt inför "efteråt". Inte bekymrad över vikten men att orka eftersom jag inte är så ung längre.
I övrigt håller jag med övriga om att vara snäll mot sig själv och stolt över det liv man skapar.