Negativ upplevelse av förlossning
Jag vaknade tidigt på morgonen av värkar i vecka 39+0. Mitt första barn, jag var 21 år.Ringde förlossningen vid kl 20 på kvällen, och de sa att jag skulle duscha eller bada varmt och ta alvedon. Och när jag kände att jag behövde mer smärtlindring skulle jag åka in till förlossningen. Det var fullt på förlossningen och BB i min stad så hänvisades till grannstaden.
Vid 04 blev smärtan olidlig, och åkte till förlossningen med taxi.
Väl där fick jag ingen smärtlindring alls, förutom alvedon. Plötsligt blev mina byxor och sängen helt blöta, jag sa till att jag tror vattnet har gått. -Nejdå, blev svaret.
Jag hade ont i många timmar, och bad om smärtlindring, tolv timmar efter att jag varit inlagd med olidliga smärtor sa barnmorskan att jag skulle få smärtlindring när kvällspasset gick på.
Den smärtlindringen bestod av att bada i badkar, trots att vattnet redan gått.
Efter ytterligare sex timmar fick jag lustgas och när jag var öppen 8 cm skrek jag av smärta och ångest, varpå barnmorskan ifrågasatte varför jag skrek och sa till mig att vara tyst. Hade länge bett om epidural, men först när jag var öppen 8 cm fick jag den. Då hann den knappt börja verka innan det var över. Mitt barn mådde inte så bra efter födseln, och barnmorskan frågade om jag hade någon infektion? Jag svarade nej, men jag har GBS (grupp B streptokocker), men den informationen finns ju på ett enskilt blad med stora bokstäver framför min journal.
Det hade de missat att läsa.
Dagen efter förlossningen gick jag på toaletten, toaletten låg i anslutning till mitt rum på BB. När jag kom ut från toaletten stod en sköterska utanför och skällde ut mig pga att jag inte tagit med mitt barn in på toaletten. "Barnet kunde dött. Tänk om det haft fostervatten i lungorna efter förlossningen"
Efter det vågade jag inte sova på flera dygn