Separations konflikter
Hej, jag undrar över ni som separerat, vilken umgänges form som har fungerat bäst enligt era upplevelser för era barn? När det kommer till gemensam vårdnad. Att jag och mitt ex inte kommer överens är ett understatment, eller ah mitt ex kommer inte överens ang nått utan det handlar om att han ska bestämma PUNKT. Sen är det väl inte ?bara? det.. psykisk misshandel/ekonomiskt våld blir väl bara vanligare dessvärre, men detta handlar inte om min o mitt ex relation utan barnens bästa, men vill ändå flika in i det att varken separationen eller relationen med barnens far har varit ?normal?.
jag är mer intresserad utav vilken form av umgänge som i praktiken har gynnat barnen mest. Mina är 3 och 1,5 år. Barn har rätt till båda sina föräldrar - föräldrar har inte rätt till sina barn. jag vill att barnen ska träffa båda sina föräldrar lika mycket, men jag tänker mycket på avbrotten i vardagen för barnen, med avlämning/hämtning mellan hushållen/ avbrott i deras rutiner. 2-2-3 metoden har jag förstått är nått som förespråkas för små barn, vilket vi redan har gjort till största del under semestern, eller ah mitt ex har försökt bestämma när var och hur länge jag ?får? träffa mina barn oavsett vad vi kommit överens om och han ändrar sig ang de sakerna varannan timme eller om han blir sur och vill förstöra min planering av vad som. tredje part är numera involverad så ett sånt beteende kommer inte kunna fortsätta.
men med 2-2-3, blir det inte mycket hejdå för barnen samt avbrott i vardagen? hinner de landa hos den ena föräldern innan de ska hem till den andra igen?
om man kör varannan vecka istället, upplever barnen att de är ett för stort avbrott från ena föräldern? Kan det påverka barnens relation till vardera förälder mer negativt än kortare avbrott?
oavsett hur länge mina barn varit hos respektive förälder fram tills nu så har de alltid FT den andrar föräldern varje dag, minst en gång och då oftast innan läggdags. Samt att när det väl börjas med andra fritidsaktiviteter som är, säg, standard varje vecka, så ska båda föräldrarna vara involverade oavsett ?vems dag/vecka det är? utifrån möjlighet och vilja, är min tanke i varje fall. Då exet och jag inte bor så långt ifrån varandra så finns ändå möjligheten att vara lika engagerande och närvarande i den aspekten.
jag tänker mycket på vad som gynnar barnen mest, att de ska få lika mycket tid med vardera förälder, vad de skulle må bäst av i långa loppet och vad som främjar deras relation till respektive förälder MEN jag måste i samma andetag vara försiktig med vilken ?åtkomst/tillgång? deras pappa har till mig utan att det påverkar barnen. Situationen är inte direkt ideal och deras pappa har en historia av att inte respektera/acceptera gränser/begränsningar som inte faller honom i smaken.
råd/tips på ev. upplägg mottages gärna!