Min vuxna bror är extremt arg på familjen, beter sig konstigt. Några råd?

Min bror har under sommaren blivit allt mer arg och fått rejäla utbrott riktat främst mot mamma. 

Borde kanske först att han är vuxen, börjar närma sig 50 och ganska nyligen fått sitt första och enda(dom vill inte ha fler) barn. Det hela började i somras. 

Kan också säga att vi är sammanlagt fyra syskon, två helsyskon och två halv. Vi tänker dock ALDRIG på oss själva på det här sättet eller så har jag trott. 

Han och hans fru tycker att dom blir orättvist behandlade, främst när det gäller uppmärksamheten med deras barn. 

Hans fru är från en annan kultur där hennes familj ger otroligt mycket uppmärksamhet till barnet och samtidigt är oerhört överbeskyddande. 

Min familj är lite mer avslappnad, deras barn får helt normal uppmärksamhet tycker vi. Jag har själv ett barn och min bror blev extremt arg, vansinnigt arg på att vår mamma hade bakad en tårta till henne när hon fyllde år.

Han tyckte väl att hon borde gjort samma när deras barn fyllde år men dom frågade aldrig, dom köpte en tårta.

Grejen är att jag ber min mamma om hjälp med vissa saker då jag är ensamstående och helt enkelt inte hinner eller ibland har råd. 

Min bror har det gott ställt. Dom verkar inte förstå att jag frågar och ber om hjälp, dom vill liksom bli erbjudna den bara så därför har det här kommit som en chock föralla oss andra. 

Jag hade förstått om dom hadebett om hjälp, barnvakt och liknande och fått nej och jag fått ja.

Ett annat exempel är när dom skulle åka hem från sommarstugan och dom givetvis var välkomna att stanna längre men mina föräldrar tjatade inte på dom att dom skulle stanna. Det var tydligen också mycket illa gjort av dom. 

Det är hans fru som eldat på det här och vi vet inte vad vi ska göra. En annan situation i just sommarstugan var att dom inte kunde bo i just det rummet dom ville för min bror och hans flickvän som kom tidigare hade det rummet(dom låg och sov just då).

Då blev dom också jättearga(iefterhand, vi förstod att något var fel när dom hastigt åkte mne inte vad).

Min bror är inte sig lik alls. Det hela hade ju bara kunnat lösa sig helt lugnt, att dom hade frågat dom dom andra hade vaknat, kan inte tänka mig att det skulle vara några problem.

Nu senast när min dotter hade kalas hade vår andra bror köpt present, inga konstigheter. 

På deras barns kalas hade han varit bortrest och min bror var så arg att han inte haft med sig present denna gången skrev att han tyckte att det var som att dom pekade finger åt han och hans fru. 

Det var alltså ett helt extremt utbrott och vi kan inte förstå. Det måste ligga en massa mer saker bakom det här. 

Måste tillägga att båda mina bröder har varit rätt dåliga på presenter tidigare, det är sedan flickvän och fru kom in i bilden som dom brjat med det.

Jag har aldrig någonsin blivit besviken eller ledsenpga det, inte heller min dotter, trots att hon är liten. 

Vi är bara glada för dom som kan komma. 

Han pratar knappt med någon i familjen längre. Han kom inte på mitt firande när jag fyllde jämt, sa inte ens grattis

Det är ju inget jättegrej, det är bara så konstigt. 

Han pratar om hur han bjudit alla i familjen när han fyllt år för flera år sedan, något som varit jätteroligt och så uppskattat. 

Jag bjöd på det jag kunde. Det är av dom här anledningarna han känner sig orättvist behandlad. Jag kan förstå vissa saker men absolut inte dessa extrema utbrott och totalt vägran att träffa familj.

Jag vet inte vad man kan göra. Kan det ha hänt något med han efter han fått barn?

Min pappa är gmmal och kanske inte har så mycket tid kvar. Båda föräldrar är oerhört ledsna.

Några råd och tips? Står hans utbrott i proportion till vad han "utsatts" för? Jag börjar själv känna mig arg för han beter sig så illa i mina ögon.