Avvisad i relation

Jag har snart varit ihop med min pojkvän i 3 år, trots att vi har det lite svajigt så sätter sig verkligen ord han säger, när vi exempelvis är ute på krogen med vänner eller liknande, sen det här med att ständigt bli avvisad. 

han la märkte till någon brud i baren och frågade mig vilket ursprung hon hade, jag svarade att jag inte visste. Han fortsatte fundera och då började jag spana på en kille, då började han säga till mig att jag är lätt ?som vanligt? 

sedan började han prata med vännerna om att göra slut och då sa han typ att det enklaste man kan göra är att bara säga muntligt att ?vi gör slut? och sedan avsluta med ett litet sms. 

vi kommer sedan hem och han typ knuffar bort mig när jag försöker närma mig honom. (I denna situation är han full, ska tilläggas) 

Jag saknar verkligen den här närheten och jag kan inte sluta gråta, känner mig så ensam i relationen. Kommer aldrig någonsin träffa någon som verkligen vill vara med mig. Inte ens när jag gråter bryr han sig, alltså vi snackar när jag totalt bryter ihop. 

Nu är han väldigt inbunden men han gör saker med kompisar, är aktiv osv. I sitt liv och jag försöker verkligen tänka på oss. 

Känslan är liksom hemsk, tror inte han förstår innerst inne hur mycket jag tycker om honom och så är han såhär mot mig.