Slentrian och vardagssex

Tänker att det är ju upp till er vad ni gör i sängen. Vad säger din man?

Varför har du sex om du känner att det spelar ingen roll, betyder inte närheten och orgasmerna någon roll? 

Jag förstår inte riktigt, om du vill ha sexet annorlunda måste du ju kommunicera det till din man? Säger han nej, eller? Har ni möjlighet att ta någon weekend utan barn och då prova annat i sängen? Tänker du på något avancerat, annars borde det gå att göra en del nytt även i sovrummet hemma?

Så vardagssex måste inte vara tråkigt, men visst är det lätt att det går slentrian i sexlivet med tre barn och allt annan som måste göras. För min del ser jag sex som en god måltid, även om man är proppmätt ena dagen blir man hungrig igen dagen efter...

Jag tycker liknelsen var jättebra.

Suget och längtan finns, man blir mätt för stunden. Men det smakar ju inte lika gott med köttbullar och makaroner varje dag som Tapas och vin ena kvällen och Risotto nästa. Man blir mätt av alla varianterna men olika stimulerad och nöjd.

vi pratar öppet om vad vi gillar, inte i vardagen men när det kommer på tal. weekend blir kanske en gång (max två gånger) om året och då blir det en natt iväg med barnvakt. Då lever vi absolut ut och njuter ohämmat. Har sexleksaker med oss . Blir gärna bunden, ögonbindel - you name it. Inte kinky men gärna lite dominans. Som yngre haft trekanter och varit öppna med vad vi gillat.

men det blir ju inte så på vardagskvällssex pga barn och tidsmässigt åtgång. Dålig på att tänka nytt i begränsningarna som finns.

Fast nu har ni valt att leva det familjeliv ni har. Vill man satsa på något får man prioritera det. Man kan jogga några gånger i veckan för att må bra, men vill man springa t ex maraton då får man lägga ner mer tid på det och minska något annat. Vill ni ha ett roligare sexliv till vardags får ni prioritera det. 

Jag har lite svårt med detta med sex i relationer. Absolut inget mot dig tråds.

Jag har aldrig fattat att i början av nästan varje relation så ligger man som bara den. Sen blir det bara mindre och mindre.

I början så vill man nästan prova på allt som har med sex att göra, man är öppet för det mesta. Men efter 1 år eller så, så vill man inte prova något nytt längre.

I början har man inte ont, trött eller stressad. Men nu så är man stressad har ont och man är trött.

Sen så ska vi inte prata om när barn kommer in i bilden. Då är det nästan uteslutet med sex i relationen. 

Varför slutar man vara nyfiken på sin partner? varför vill man inte vill fortsätta utveckla tillsammans och prova nya mark med varandra?

Nu är det bara ursäkt hela tiden för att inte göra någonting.

Jag menar på jobbet så vill man utveckla som person gissar jag. Man vill prova nya uppgifter för att jobbet inte ska bli tråkig, man är nyfiken på sina kollegor eller jobbet för att man ska vilja vara där. Har man lite ont någonstans, ja då är man där och jobbar endå. 

Men hemma med den man vill och hoppas på att leva resten av livet med. Det orkar man inte vara nyfiken med och tänka på.

Som sagt kanske bara jag som inte förstår mig på Detta med människor. 

Några tips hur? Det blir ju inte mer varierat om man kastar om ordningen ena gången mot andra.

Måste invänta att barnen somnat. Leksaker låter för mycket och binda eller sådant funkar ju inte om någon plötsligt vaknar och kommer in i sovrummet. 

vi ser liksom inte riktigt lösningen. Kanske snöat in på hur vi har det. Men bra att bolla lite så kanske nya sätt att se det väcks.

Eller ska man bara acceptera att det är det här som alla andra har och är nöjda med och ta ner förhoppningar? För tillfredsställda rent fysiskt blir vi ju. Är ?krav?ribban satt för högt eller hur man ska uttrycka det. Vet inte om maken ser slentrianen som negativt, tror inte han reflekterar lika mycket och är oftast mer nöjd i nuet i allt.

Känns som ett lyxproblem i och med vissa som kämpar med att ens ha kvar attraktionen och samma partner efter dessa år. 

Delvis måste du nog acceptera att det ser ut så här just nu. Men det blir ju bättre ju äldre barnen blir och ju mer egentid ni får tillsammans. 

Ni har ändå ett aktivt sexliv som ni ska vara rädda om. 

Kan ni låsa dörren till sovrummet, ett alternativ om inte annat när barnen blir större? Bankar de på hinner ni bli presentabla.

En annat tips är att passa på under dagtid på helg då barnen är med kompisar eller hos mor- farföräldrar.

Tack för tankarna.

Inget lås på dörren, men det går ju att ändra såklar. aldrig tänkt den tanken då det känns så främmande att låsa till ett sovrum 

Barnen är tyvärr aldrig hos mor/farföräldrar på det viset eller borta på helger. olika åldrar med stort spann så alltid är någon hemma. Är i princip aldrig tomt hus hos oss och beträffande kompisar så är de här och leker och sällan hos vänner - man ska ju vara glad att de trivs och bjuder hem kompisar. Men tanken var trevlig!