Barn eller inte

Riktigt jobbigt du! Jag är nästan lika gammal som dig och min bioklocka tickar.. men jag har bestämt att inte skaffa. Var gravid en gång och hatade känslan. Som tur är så är min partner likadan när det kommer till den biten.

Jag kan göra en låååång lista över varför jag inte vill ha barn. Fördelarna till att skaffa barn är desto färre. Hur ser dina listor ut? 

Skaffa inte barn om det inte känns rätt för dig. 

Ha, klart din pappa och din pojkvän är på. Det är ju inte dom som ska föda barnet. Med förlossningsskador och allt annat man kan få. Nu menar jag inte att det som att göra det jättestort. Men det är ju inte utan risker. Som man föder. 

Din längtan måste vara starkare än allt annat. Du kommer förlora ekonomiskt på att få barn. Om du nu inte har väldigt gott om pengar. Så att det inte spelar någon roll. Dessutom av dom jag känner runt mig. Är det nästan kvinnan som får sköta allt med barnen och hushållet. Helt ärligt, dom verkar inte speciellt lyckliga. Som det målas upp. Många av dom är både trötta och griniga. Jag blir mest stressad av att se det.
Två har skiljt sig, pga av detta. Det verkar tära något oerhört på förhållanden.  

Jag har aldrig varit speciellt intresserad av barn. Och tycker mest föräldrar idag är väldigt slappa. På min pappas gård. Där verkar ungarna få vara ute sent. Springer och gapar och har sig .  Cyklar hur som helst. Och varje gång jag besöker honom. Slås jag av att man aldrig ser någon förälder. Eller som säger till. Som granne hade jag nog inte varit så glad. Dålig hänsyn till sina medmänniskor. 

Så ja, att ha barn verkar mest jobbigt. Föräldrar idag verkar ju inte ens orka att ta hand och fostra dom.
Jag har det alldeles underbart utan. Det lugnet, byter jag aldrig.

Du ska väl inte skaffa barn bara för att behålla din pojkvän heller!? Om du inte själv är säker på att du vill ha barn. 
Älskar han dig så stannar han vare sig du vill ha barn eller inte.
Älskar han dig inte tillräckligt så spelar det ingen roll om ni skaffar barn eller inte. Han kommer ändå inte älska dig mer bara för att ni skaffar barn..
Snarare tvärtom..Är inte förhållandet starkt nog så kan ett barn vara det som får bägaren att rinna över och att ni går skilda vägar.
Då står du där med ett barn du inte ville ha..
Men den största anledningen till att du inte bör skaffa barn (iaf inte nu) är för att du inte vill ha barn och det kommer bli synd om barnet.

Barn är ingen förutsättning för att ett förhållande ska hålla eller för att man ska må bra..Absolut inte! 

Om din kille säger att det funkar bra utan barn så borde han ju mena det han säger..
Eller tänker du att han kommer ångra sig senare kanske!? 
Fast sånt kan man ju aldrig veta..vad som händer i framtiden. Även om du hade träffat någon som sa sig avsky barn just då, så finns ju risken att han skulle kunnat ändra sig och helt plötsligt vilja ha barn.

Skaffa inte barn för att någon annan vill att du ska göra det.
Att ha barn är inte för alla.    Är du väldigt tveksam så gör det inte.   Inte så länge du känner dig tveksam.
Jag har flera vänner och bekanta som valt att inte ha barn, och de har bra liv.
Det är väldigt krävande att ha barn.   Vill man ha barn så är det oftast inga problem, det positiva överväger det jobbiga osv, men vill man inte eller är väldigt tveksam, då kan det bli väldigt mycket mer påfrestande och jobbigt.
Jag har fem barn.   Jag hade barnlängtan sen jag var 15-16 år,   och att få egna barn var min högsta önskan för framtiden.
När jag gick på gymnasiet hade jag praktik på en förskola (eller dagis som det hette då) och jag fantiserade om mina egna framtida barn.
Med det sagt så ångrar jag inte något av mina barn för en sekund,  men det ÄR jobbigt,  jag tycker att det är värt det, men det är vad jag tycker.    Hade jag inte haft en stark längtan efter att få barn, hade jag nog inte skaffat barn.

Du måste gå efter ditt egna hjärta 

jag sitter här med vuxna barn , det fina med det
är jag aldrig blir själv även när jag är gammal eller om jag blir sjuk 
dom är bara ett samtal bort

Många säger att det är slitit med barn och det är det såklart. Dock blir de också stora och då blir det bra 

Skulle aldrig orka så nej

Du får fundera på hur du vill att ditt liv ser ut om 1 år, 10 år, 30 år? Barn växer ju upp. Umgås du med dina föräldrar, syskon, kusiner? Hur vill du att din vardag ser ut när du själv är i dina föräldrars ålder?

Visst kan väga in hur man vill att livet ska se ut om 10 och 20 år men jag tror nog ändå att det enkla svaret är om man inte har någon längtan efter barn ska man inte skaffa sig några. Om det inte tilltalar en alls utom tvärtom man bara ser att det kommer vara jobbigt då ser jag ingen anledning till att ta ett sådant stort och viktigt beslut. Varken rätt mot dig själv, din partner eller det ofödda. Dock får man räkna med att det kan hända att partnern lämnar då just barn kan vara vara väldigt viktigt men naturligtvis inte för alla.

Du ska kanske fatta dig ett stadigt beslut om att antingen så skaffar du barn, eller så gör du det inte. Så att din partner får göra sitt val utifrån det.

Att vela fram och tillbaka skapar bara osäkerhet hos sambon.

Det bör finnas en inneboende längtan efter barn och ta hand om ett. Dumt att chansa när man inte vet.

Tror svaret ligger i dina visioner. Har du lätt eller svårt att tänka dig in i ett liv med barn? Om du har lätt för att sväva iväg i tankarna om att ha barn så talar det för att du vill ha det. Lägg även märke till vilka tankar som automatiskt kommer upp när du tänker på det. Är tankarna mest bara lustfyllda eller kommer mer negativa tankar? Och vad känner du när du tänker på det? Känner du dig positiv eller negativ?