Ingen pratar med mig och alltid ensam

Jag är oerhört ensam och någonting har jag hos mig där jag inte får någon som helst kontakt med vänner.

Oftast om jag kanske pratar med människor på gatan eller dylikt av ren slump, kan jag uppfattas som trevlig. Det och även mina tidigare jobb där jag haft kundbemötande och fått bra feedback, för mitt sätt att vara för att ta emot gäster och kunder.

Men jag är ändå en oerhört ensam människa. Jag får höra: ''Alla på jobbet tycker om dig.''. Men det märks inte och jag anar det motsatta.

Igår på festen (utan alkohol), så kunde jag knappt prata med folk. I början gick det något sisådär-okej-bra. Och då räknar jag inkl med: ''Hej, hur är läget?....Vad har du gjort senaste tiden då?...''.

Men därefter blev jag den som ingen pratade med. Fullkomlig ensam.

Ingen ville prata med mig och det märktes. Jag pratade med vissa. Ställde genuina frågor. (jag skrev genuina, så ni vet att jag inte ställde frågor. ''Bara för att''.).

Det har i och för sig alltid varit såhär. Den otroligt ensamma personen, som inte vet vad jag gör för fel, samtidigt som jag fått höra orden som ''väldigt ttrevlig''. ''Rolig person. Lätt och prata med.''. Allt som man kan få höra, om man är omtyckt. Men det märks sällan. Ingen pratar ju med mig. Jag blev helt ensam. Alla prata med någon. Och jag vandrande runt där som en fåne. Visste inte vad jag skulle gå. Alla hade något och prata om.

Jag funderade nästan att gå in i grupp med vänner och fråga bara rakt ut vad dessa pratade om. Jag försökte gå in i samtal.

Jag blev så otroligt förvirrad. För jag var på ett häng i fredags. Där en kompis sa: ''Det var så länge sedan vi sågs. Kan inte vi fika och umgås.''.

Jag svarade positivt, förstås.

Igår träffade jag den vännen. Jag kom på en aktivitet, men jag fick ingen respons och den personen började prata med någon annan. Jag tolkade som om det var personens sätt att avvisa mig.

Vad gör jag för fel?
Kan man fråga om man har dåligt rykte? Vem i sådan fall? Det låter inte för osäkert eller desperat eller något annat dåligt och konstigt? Som om man skulle vara paranoid?

Vad kan man göra och hur kan man förbättra sig? Jag kan inte förbättra och ändra mig, om jag inte får kritik och får bekräftelse för vad jag gör för fel. Men vem kan man då fråga i sådan fall, utan att den personen känner sig obekväm.