Ångrar jag min hund?

Du borde INTE känna skam. Valpar som hunnit bli några veckor är monster. Riktiga monster 😂 jag tror att det är få hundägare som gått igenom valpstadiet Utan att känna att de velat sälja eller slänga ut hunden 100 gånger om. Först är de små och gulliga och lugna, sen utvecklas de till alligatorer som är på precis allt. Sen lugnar det ner sig igen. Men det tar tid och det är jobbigt. Jag skulle säga att det lugnar sig kring efter 12

månader. 

Valpar är jobbiga och har du inte förbrett dig på hur mycket jobb det är så känns det nog tufft även om det låter som din valp är helt normal. Runt året brukar dom flesta valpar vara rumsrena, sova hela nätterna och lugnat sig.Sen brukar det vara en lugn period innan dom kommer in i 2a könsmognaden runt ca 18 månader då dom brukar glömma allt dom lärt sig, testar gränser och man får sänka kraven och stötta dom.

Ibland blir det inte som man tänkt sig och om du blir så arg/frustrerad så du "nästan tappar det " ska du nog höra med uppfödaren om denne kan ta tillbaka valpen eller om du kan få hjälp att lära dig avleda valpen istället för att bli arg.

Har du skrivit fel? Eller köpte du en valp som varit kvar hos uppfödaren, eller i ett annat hem innan?

För min erfarenhet är att dessa är värre som valpar/unghundar eftersom de inte fått samma chans som en valp som man börjar vid 8 veckor.

Det är en gatuhund från Spanien som har bott hos en fosterfamilj tills hon kom till oss

En hund som bott på gatan, förmodligen tagits från sin mamma för tidigt och blivit illa behandlad och nu bytt hem 2 gånger kommer förmodligen kräva väldigt mycket mer än en valp som haft en trygg uppväxt utan flera flyttar och en lång resa i bagaget .

Det är väldigt tufft med valp. 

ta ut den så fort sovit, lekt, druckit mkt vatten, ätit eller gjort behov inne. Säg kissa bajsa när den gjort behov ute och beröm. 

Ge Aktiveringsleksaker som tex kong med godis i för att få ut energin så den blir lugnare inomhus. Träna enkla trix är också bra för att trötta ut. 

Det blir enklare för varje månad, håll ut. Vår" valp" är snart elva månader nu och hon har lugnat ned sig BETYDLIGT senaste veckan. Allt har snabbt förbättrats. Så ge inte upp <3

Det är oerhört relevant att hunden faktiskt inte längre är en liten valp, utan just 18 veckor, vilket ju vanligen är "halv-könsmognad", dvs det som kallas "lilla tonåren" på människor.

Hunden upptäcker vid denna tid mer om världen och sinnena öppnas upp. De är inte lika "bundna till" sin husse/matte, utan kan vara tämligen jävliga ÄVEN om de har den grundläggande trygghet en "vanligt" valp har. Nu har dessutom katter och såväl kattmat och kattskit åtkomligt, vilket är att göra livet onödigt svårt.

Jobba MED hunden med saker som stärker relationen och sätt lagom "krav". Just nu så behöver ni både bygga upp relation, men också läka det som "missats" från valpens tidigare upplevelser. 

Valp ÄR jobbigt. Jag håller med om att det låter helt normalt, om än tufft. Ni har ju också valt en hund med extra utmanande förutsättningar med tanke på hennes uppväxt och bakgrund. 

Utöver det: vad är det hon inte lyssnar på/du vill att hon ska lyssna på? Har du lärt in det? Hundar har ju överlag såklart svårare att lyssna när de är för uppe i varv, men hon har ju också haft väldigt kort tid på sig att befästa kommandona du vill att hon lyssnar på. 

Jag ville bara säga att jag har en hund på 4 år nu, och jag kände exakt som du När hon var valp, kanske ända tills hon var 2. Valp, och tonåren är inte att leka med. Jag kunde bli så arg på henne, och nu när hon är 4 önskar jag att jag hade varit mer tålmodig och snäll, för hon var ju så liten o söt. Jag tycker inte du ska behöva känna skam, var bara så ödmjuk o tålmodig som du kan, och ta inte ut någon ilska eller irritation på hunden. Du kommer tacka dig själv i efterhand tror jag. O det här kommer gå över om du fortsätter träna. Varje dag, varje tillfälle är ett träningstillfälle! plötsligt går allt över.

Valpar är jobbiga, men det är en kort intensiv period till skillnad från små barn.
Jag tyckte min valp blev lugnare redan vid halvåret. Runsrenheten gick jättefort då jag alltid gick ut direkt efter maten och vägrade gå hem innan han kissat och bajat. Han lärde sig sedan snabbt säga till när han börjat förstå att man uträttar behov utomhus. 

Att ha valp är som att ha ett barn i ca 2 årsåldern, tom jobbigare eftersom ett småbarn inte behövs ta ut hela tiden och särskilt mitt i natten. Men för varje vecka ser man framsteg, och valpperioden är så väldigt kort. Därför glömmer man väldigt fort hur jobbigt det är när valpsuget sätter in igen.

Ge inte upp, tänk på att det är väldigt kort och temporärt. Men se till att få hjälp, och ta gärna hjälp av kurser m.m.