Min första IVF

Hej!! 
Läste ditt inlägg och känner verkligen igen mig i det du beskriver minus att jag aldrig lyckats bli gravid. Känner precis samma hopplöshet så hoppas någon kan komma med lite solskenshistorier 

Vad är orsaken till att ni gör IVF? Är det oförklarad infertilitet? Det skulle i så fall kunna handla om att dina ägg (oftast) inte har kunnat bli befruktade utan ICSI, så när det hindret är avklarat kan det gå bra. Det är relativt ovanligt att det är livmodern som är problemet - det handlar oftare om ägg och spermier. 

Tänk också på att ni har fler chanser att bli gravida om just detta embryo inte skulle fungera. Jag gissar att de kommer att låta de andra embryona växa till blastocyster (5-6 dagar) och sedan frysa det/dem som klarar det steget. Om ni återför ett sådant i framtiden, har det redan genomgått flera viktiga hinder och klarat sig. Även om embryon mår bättre i livmodern än i labbet, har embryon som har växt i labbet goda chanser att bli levande barn.

De kommer troligtvis att återföra det embryo som ser bäst ut, så om problemet tidigare har varit att 1 av 1 ägg som har ägglossat har varit av låg kvalitet, har ni nu det som av allt att döma är det bästa av 6 ägg som får en chans att leda till graviditet.

Hej.

Vi försökte i 1,5 år naturligt och fick inte ett enda plus under den tiden. Inget "fel" hittades på mig eller min sambo vid utredning.

Jag hade 5 ägg, 4 befruktade. Ett återfördes dag 2, inga till frys. Det är nu en 1,5 årig liten pojke som lever och mår bra.

Det är en större chans att lyckas med ivf delvis då spermierna inte behöver färdas själva och lyckas befrukta ägget utan detta görs ju i labbet. Sedan väljer de ut det embryo som ser allra bäst ut för att sätta tillbaka på exakt det stället det ska vara. Det är många steg i en befruktning som ska klaffa när man försöker själv som man vid ivf inte behöver.

Jag hoppas du kan känna lite mer tilltro till att du har alla möjligheter att lyckas bli gravid även om resan hit varit lång.

Lycka till.