Jag blir så stressad av mitt barn :(
Återigen en morgon där jag får vara ifred max fem minuter i taget... Jag får inte ens dricka en kopp kaffe i lugn och ro och jag bara känner hur min stressnivå går upp just nu. Kortisolet bara stiger.
Har ett ensambarn på heltid, 7 år gammalt. Jag har sedan bebisåldern försökt uppmuntra självständig lek men hen "älskar mig så mycket och vill vara med mig". Problemet är att det är hela tiden känns det som! Och så har det alltid varit och jag förstår inte varför! Enda gången jag får lite mer lugn är att sätta hen framför TV:n och det kan man ju inte heller göra hur mycket som helst.
Och är det inte kramar, prat och "kan vi göra det här jättestora och svåra projektet" så sitter hen och gnäller för sig själv på rummet för att något krånglar, och det kan eskalera till stora gråtiga utbrott också.
Vi har en jättetråkig lekplats utanför bostaden, de roliga lekplatserna ligger bortom bilvägar och hen har inte så jättebra säkerhetstänk än att jag törs släppa iväg hen på egen hand än. Det bor klasskompisar i kvarteret men alla hus har låsta portar och man ser dem aldrig ute heller. Utelek hade annars varit superbra förstås.
Förstår att det här ändras när hen blir äldre, men hur ska jag hantera detta här och nu? Jag försöker verkligen men jag kan inte påverka mina stressnivåer hur mycket som helst!
Jag vet att det rekommenderas att man umgås med barnet regelbundet men jag klarar faktiskt inte av det när jag hela tiden mår dåligt pga stress. Det blir en ond cirkel bara. Och samtidigt tycker jag faktiskt att ett barn i den åldern ska kunna vara på egen hand mycket mer.
Vad säger ni andra? Några snälla råd som kan hjälpa mig tänka eller agera så det blir bättre?
