En färgglad värld, en färglös Mattis och en vildvittra gick in på en bar...
Och hade alldeles för mycket att säga en en enkel historia om en Rövardotter, vänskap bortom fördomar och att bryta generationers mönster.
Detta är mina tankar efter första delen av den nya serien om Ronja Rövardotter. Spoilers, men det kanske spelar mindre roll, historien kan väl de flesta.
Det börjar med en man på en häst. Mannen jagas av två andra män, som skjuter efter honom. Mannen är Sturkas, en av Mattis rövare. Det vet jag dock endast för att undertexterna talar om det för mig. De tre männen blir attackerad av vildvittror och åskan mullrar. Fokus flyttas till vittrorna och vi följer den upp till Mattisborgen.
En tanke om vildvittrorna: jag gillar designen de gått in för på sätt och vis, men samtidigt önskar jag att de var mer människolika. Tanken är ju att de ska vara läskiga och för mig är det mänskliga läskigare, detta ser gör mycket ut som fåglar. Det är dock jag, jag förstår vad de ville och det fungerar.
I mMattisborgen föder Lovis sitt åskvädersbarn på renaste finlandssvenska. Put a pin in that. Mattis är där och hjälper till, både med födseln i sig och att jaga bort vittror. Ett par gånger klipper det bort för att se hur de väntande rövarna har det, inklusive Sturkas, som anländer med en pil i ryggen, vilket en rövare kommenterar på sjungande skånska, en dialekt han delar med Sturkas. Put a pin in that. Sturkas får hjälp av de andra rövarna, medan Skalle-Per klagar på att Lovis tar lång tid på dig att föda den där ungen.
Först. Tanke : skådespelarinsatserna här är helt ok. Jag har haft en liten tanke angående Mattis, för det måste vara satans så svårt att komma till den rollen efter Börje Ahlstedt, som spelade Mattis väldigt färgstark och kaaanske lite over the top, men på rätt sätt. I denna fösta scen gör skådisen dock ett bra jobb.
Ok pin 1 och 2: varje gång Lovis, Sturkas eller den tredje, som jag inte vet namnet på än, öppnar munnen hajar jag till av dialekten. Inte för att de har dessa dialekter utan för att ingen annan verkar ha ika breda dialekter från närliggande områden. Lite samma "problem" jag har med...
Åter till handlingen...
Ronja föds, rövarna får träffa henne, borgen rämnar, you know the drill. Jag saknar ännu en gång någon slags kommentar från rövarna om att uthuset/dasset nu befinner sig på andra sidan Helvetesgapet....
Tre små kommentarer om produktionen: Jag gillar det stilistiska introt, över musik som ekar sången från den gamla filmen då Mattis och Borka slår ihop sina rövarband (en hel del av musiken ekar den gamla filmen), och jag är faktiskt nästan lycklig över kostymerna. Hurra, en produktion som fattat att även vanliga människor hade kläder i andra färger än grått, brunt och mörkgrönt på medeltiden!
Sen går vi en sekvens dom börjar med en liten Ronja men som mest koncentrerar sig på Mattis och hans rövare och vad de har för sig och i slutet av den sekvensen är Ronja stor och längtar ut i skogen.
Och det är här Mattis bleknar för mig.
Ni vet sekvensen från den gamla filmen, när Ronja är på väg ut i skogen för första gången? Lovis är kolung. Mattis är orolig och vild och följer efter Ronja på väg ner för berget. "Äkta dig för vildvittror och grådvärgar och Borkarövare!" "Och hur vet jag vilka som är vildvittror och grådvärgar och Borkarövare?" "Det märker du!" "Ja då så." Ronja är också mycket lugnare i alla fall. Och efter några fler förmaningar, och jag citerar direkt från boken här - - - - - "Och så aktar du dig för att trilla i Helvetesgapet" [med sån kraft att det ekar i Mattis skogen i filmen] , sa Mattis. //... // "Vad gör jag om jag trillar i Helvetesgapet" frågade Ronja.. "Då gör du inget mer", sa Mattis, och sedan gav han till ett vrål som om plötsligt allt ont hade satt sig i bröstet på honom. - - - - -
Denne Mattis kommer... En tredjedel på vägen. Förmaningar är inte lika skarpa, han är alldeles för redo att låta Ronja ge sig av. Bok-- och gamla film-Mattis verkar kämpa emot sin vilja att hålla henne kvar. Och Helvetesgapet har bytts ut mot Glupafallet.
Ronja i skogen är en riktigt fin liten sekvens med en version av "Ronjas visa vid lägerelden" i bakgrunden. När hon somnar i mossan klipper vi...
I en by är det liv. En man agiterar om rövarna i skogarna och en kvinna som verkar vara någon slags överhet säga att problemet snart är åtgärdat innan hon fortsätter in till en man som... Är fogden? Han verkar basa över knäktarna och... Förlåt, men jag är faktiskt inte intresserad av detta forcerade drama. Jag var rädd förut, när jag såg en trailer, att serien skulle tappa fokus bort från Ronja. Detta lugnar mig INTE. Kvinnan och fogden(?) grälar om situationen, fogden (?) visar att han är ungefär lika dum som "The Master of Laketown" i Hobbit filmerna (vem bryr sig om folket har det dåligt, jag har det bra) och vi får se att ham har ett avtal med (Borka?)rövarna och, igen.... Jag undrar vad allt detta gör i berättelsen om Ronja Rövardotter...
I skogen vaknar Ronja till en massa grådvärgar, räddas av Mattis och återvänder hem Scenen med grådvärgarns är riktigt bra, lagom skrämmande och med god insats från flickan som spelar Ronja. Tillbaka i Mattisborgen gör hon som spelar Lovis etg tappert försök att sjunga Vargsången. Jag trodde på allvar när Ronja avbryter/säger något att det var för att Lovis faktiskt inte lyckas med sången och de skippar resten, för tänker man efter så är den rätt knepig att sjunga, men nejdå, det hår ok ändå.
Nästa morgon ska Ronja ut igen och vi får en första riktiga scen mellsn henne och Skalle-Per. Fint, bygg den relationen. Ronja går och aktar dig för att ramla i älven, blir jagad av vildvittror och sen klipper vi...
Den här gången är det Borka och hans rövare som rövar.
Ronja kommer hem samtidigt som rövarna och Tjorm babblar lite för mycket när Ronja funderar på var allt det fina kommer ifrån.
Tillbaka till byn.... Suck.... Och fogdens (?) kapten (?) säger att han vet var Borkarövarna är. Fogden (?) säger att överenskommelsen är över och han och hans knektar ger dig ut för att leta rövare. Vi får se en skymt av Borkarövarna dr de är innan de flyttar in i Mattisborgen, när knäktar a anfaller.
(OBS! att jag just upptäckte att min mobil autokorrigerar knekt till knäkt, så... Om det står knäktar ber jag om ursäkt)
Tillbaka till Ronja i Mattisborgen. Vid frukosten diskuterar Mattis och rövarna Borkarövarnas öde över frukosten.
Tillbaka till byn där kvinnan från förut kommenterar knektar as byte från Borka och att fogden(?) inte gör sitt jobb. Suck....
Ronja och Skalle-Per har ett litet samtal när Ronja är på väg att hå och akta dig för Helvetesgapet. Ronja säger att hon aktar sig för det mesta rean och Skalle-Per hintarxatt ert är svårt att akta dig för sitt eget hjärta, vilket går över Ronjas huvud.
Ronja kommer ut till Helvetesgapet och på andra sidan sitter Birk. Och han är, på de två repliker han har, lika blek som Mattis. Men jag väntar med att säga för mycket.
Det var första delen av den nya Ronja Rövardotter. Jag är imponerad. Och jag är orolig för fortsättningen. 7/10.
