Så dålig mamma

Jag känner mig så dålig mamma. Jag är så lverbekyddande, har jättesvårt att se min toåring ledsen.. Jag är jättebra och stabil med andras barn (vänner och släkt) men när det kommer till mitt så är jag värst.
Hon berättar om någonting som hon blir besviken på eller ledsen medan jag sitter och säger till henne att det är hennes vän fel och att hon inte ska vara ledsen.
Det är så hon förklarat för mig om hur hon upplever mig. 

Det har hon rätt i? Jag har nu berättat för henne att jag inte riktigt förstått att hon står nu och att så här ser livet ut.. 
Det här är inte första gången.. jag jobbar på mig själv och läser massa böcker men nej i verkligheten kokar jag och får ont i hjärtat när hon är ledsen.
Det gör säkert alla föräldrar men agerar nu sunt till skillnaden från mig.
vad är för fel på mig???