Orättvist betyg

Bara för att du är tvåspråkig betyder ju inte det att du har automatiskt A.
Man får inte A i svenska bara för att det är ens modersmål, man får jobba för det.
Och givetvis är svårhetsgraden och kraven högre på gymnasiet än grundskolan

Har betyg? Eller betygsprognos? Det troliga är väl att kursen avslutas till sommaren med gymnasiets nationella prov i april? Skriver hon bra där kan ju läraren mycket möjligt sätta ett högre betyg än nuvarande prognos. 

Självklart kan ni på ett trevligt sätt kontakta läraren, be hen motivera och fråga vad som krävs för att nå högre.

Hur kan hon ha fått betyg? Engelska 5 är ju långt ifrån klar?

Får man inte betyg vid julavslutningen längre?

Nej, gymnasiet har kurser. Engelska 5, den hon läser nu, är 100 poäng (vanligast) och läggs vanligt i åk 1, hela läsåret. Avslutas till sommaren och betyg sätts då.

Om inte skolan valt att intensivaläsa engelska då eller något liknande, men mindre vanligt.

Orättvist vet jag inte, men om betyget kommer som en överraskning så är det en mycket god idé att be att få prata med läraren. Personligen så kollar jag upp mina barns betyg när de inte verkar stämma överens med min uppfattning om ungefär var de presterar och deras ambitionsnivå. Det är bra att lära sig att plugga lite strategiskt så att man lägger mer energi på de saker som läraren prioriterar.

Ibland kan ett samtal visa att det är lätt att fixa, om det tex finns uppgifter eller test som inte är gjorda, och ibland kan det visa var det finns kunskapsluckor så att man faktiskt får en chans att ta igen det (helst innan kursen är slut, men även efter som förberedelse inför nästa läsår). Min äldste son har också haft lärare som ger ut extrauppgifter till elever som vill satsa på de högre betygen, vilket jag aldrig tidigare stött på. Ber man inte om dessa uppgifter så har man en betydligt lägre chans att få de högre betygen även om man gör allt det ordinarie arbetet.

Gymnasielärare här. Vi stöter ganska ofta på elever med glädjebetyg från högstadiet, elever som sedan får en chock när de inser att de egentligen har ganska låga kunskaper. Utan att veta mer är det ju omöjligt att veta om det är så i det här fallet, utan det är en allmän reflektion.

Som förälder hade jag börjat med att kontakta läraren  - ungdomar berättar inte alltid allt och det kan vara bra att få information direkt hur läraren ser på saken.

Jag tänker spontant på alla "högpresterande" praktikanter och nyanställda man träffat, där självbilden inte riktigt stämmer med den egna förmågan.

Som handledare/mentor är det då verkligen en balansgång att ge konstruktiv feedback och vara tydlig kring vad mer som krävs för att vara bäst, utifrån kraven är olika i olika miljöer och nivåer. 

A på högstadiet ger inte automatiskt A i gymnasieskolan, precis lika lite som VG i skolan gör att man per automatik klarar sin praktik, eller varenda svåra sak i yrkeslivet...