Köpa grannes hus eller inte

Är grannhuset det finaste i området eller ska ni flytta varje gång något lite bättre blir ledigt?

Jag skulle gärna ha havsutsikt, men skulle aldrig köpa och sälja hus bara för det. Det ska vara otroligt viktigt om det skulle vara värt det och då undrar jag varför ni ens köpt huset ni bor i nu. Även insynsskyddad tomt ligger högt på önskelistan. Tänk också på att ni vet inte hur lätt ert hus är att sälja eller vad ni faktiskt får betalt. Slutligen är ett nybyggt hus fantastiskt i fräschhet, slippa renoveringar i ett antal år och låga driftskostnader.

Hade definitivt bott kvar, eran tomt låter ju betydligt bättre. Inte värt att byta bort det mot att få se lite vatten 300 meter bort. Hade vart en annan sak om grannhuset hade haft sjötomt och egen brygga, då hade jag bytt. 

Låter dumt att byta. Ett gammalt hus hur fint det än är kräver massor för att bara hålla det i det skick det är. Gissar att du även vill sätta din egen prägel på det om ni köper det och inte bara flytta in som det är. Det kommer bli jobb och kosta massor. Är det värt det? 

Havsutsikt blir vardag det med. Jag bor så. Tänker inte ens längre på att jag ser havet från fönstret. Det jag däremot uppskattar är närheten till havet, Ni har ju det, dessutom närmare än grannen. 

Bo kvar - Låter som den eviga jakten på ouppnålig lycka och perfektion. Lärdig tycka om och vara nöjd med det du har

Jag hade inte köpt grannens hus

Bo kvar! Betala en miljon för att se lite vatten...? Please.... Jag säger nej!

Tack för era svar!

Grannens hus är inte gammal-gammalt utan ca 5 år äldre än vårt. Det är bra standard generellt och förutom helt nya/moderna badrum som vi har är det likvärdigt vårt hus. Det stora det huset har är just utsikten mot vattnet som vi inte har som jag saknar. Huset ligger ca 200 m från vårt så verkligen nära. Tomterna är typ lika stora, husen samma färg och storlek. Så väldigt lika på många vis men just helt olika tomter/utsikt. 

Vi har vacker tomt som är plan. De har en sluttande. 

Men som sagt, min man gillar att vi INTE har grannar inpå knuten som ser allt vi gör. Men jag är så himla sugen på havsutsikt. Men vet inte om det stigit mig åt huvudet. 

Det låter ju inte som att havsutsikten är sådär vidunderligt vacker med vågor och oändlig horisont utan mer som en blå glimt i kanten. Är utsikten så vacker att du kan sitta och titta på den med lugn i själen och bli glad eller är det mer att du kan säga till folk att du äger ett hus med havsutsikt? 

Jag lägger egentligen inte någon värdering i vilket, glädjen i att berätta för folk att man har havsutsikt kan vara precis lika stor som att titta på utsikten. Det jag tänker är att det är viktigt att du reder ut vad det är just du vill åt så du inte lurar dig själv. 

Känns väl inte bra att din man inte vill ha grannar?

Ta lån för att få se lite vatten? Skulle inte jag göra iaf.

Gillar ni huset och har möjlighet. Köp det.

Jag köpte en grannes lägenhet en gång. Inga problem alls. Enkelt att flytta också.

Grattis till er, det känns som att ni har en riktigt bra bostadssituation alldeles oavsett hur ni väljer att göra. Många skulle sälja sin egen mor för att kunna bo 150m från havet. 
 Tycker ni båda har bra argument, men skulle personligen nog inte orka allt flyttbestyr enbart för att se vatten. Byggt en liten brygga nere vid sjön att ta morgonkaffet på. 

Jag hade aldrig bytt. För mig är inte havsutsikt värt en miljon, men det kan man ju tycka olika om. 
Precis som din man gillar jag begränsad insyn.

Just nu bor vi med sjöutsikt, sluttande tomt, mycket insyn. Jag hade gärna flyttat 200 meter för att få platt tomt utan insyn, även om jag tappat sjön. Hade jag betalt en miljon för det? Nej.