• Anonym (Trött mamma)

    Vad göra med besvikelse och kommunikation?

    Min sambo och jag har separerat. På mitt initiativ. Han var, i min uppfattning, väldigt egoistisk. Han blev mitt 4e barn och jag tog till slut hand om allt. Orkade inte ens tjafsa om vem som gjorde vad och vad jag behövde från honom för jag fick alltid svar såsom "men jag är ju trött", "jag har mycket på jobbet". har var hemma kanske 1 dag i månaden till slut pga av jobb. Jag var ensam på alla barnens matcher, ställde ensam upp i fik mm, vaknade ensam och ställde i ordning kalas ensam för han somnade alltid 4 på natten vid TVn och orkade inte upp förrän lunch. Jag jobbar också 100% men tog allt med hämtning, lämning, tvätt, mat osv. Att orka tjafsa med honom sket jag i för det blev den där extra grejen jag inte orkade. Ensamma semestrar osv osv. Det var barnen och jag till slut och han dök upp som gubben i lådan och låtsades tillhöra.
    Till slut bestämde jag mig, NEJ ska jag vara ensam så ska jag vara ensam. Känner mycket besvikelse och ilska men är så glad att äntligen bara bära min egen ryggsäck. Men nu till mitt problem jag behöver era kloka ord till: Varje varje dag messar han "jag saknar dig", "önskar jag sov bredvid dig", "önskar jag fick följa med" osv osv. jag blir mest bara sjukt provocerad men också tacksam "puh så glad jag är att slippa detta". Försökte blocka men då började han messa vårt gemensamma barn "mamma svarar inte", "mamma sa jag inte kunde komma med". Allt för att vara offer i situationen. Vårt barn fick ångest av det och jag slutade blocka. vad gör jag med min ilska?? hur kan jag ens svara? Nu svarar jag inget alls. Han messar och jag är tyst. Vad hade ni gjort och sagt?
    Jag HAR sagt "deal with it, vi är separerade" men det slutar aldrig.

  • Svar på tråden Vad göra med besvikelse och kommunikation?
  • Fjäril kär

    Bara fortsätt ignorera.   Enbart kort kontakt kring barnen , är dom stora nog kan dom ha egen kontakt med honom .

    Han har väl nu insett att livet blivit krångligt utan dig och att han måste anstränga sig själv.  Han saknar inte dig, han saknar att slippa ansvar. 

    Se till att skaffa dig ett eget liv. 

    Vill han fira barn, umgås med dom,  följa med på match osv är det helt och hållet hans eget ansvar och eget initiativ.  Det får inte bli så att han åker snålskjuts på dig där. Vill han vara delaktig får han själv bjuda in till eget firande, själv fråga barnen om han får komma etc. Det är inte din uppgift att bjuda in. 

  • Anonym (Trött mamma)
    Fjäril kär skrev 2024-02-26 12:59:26 följande:

    Bara fortsätt ignorera.   Enbart kort kontakt kring barnen , är dom stora nog kan dom ha egen kontakt med honom .

    Han har väl nu insett att livet blivit krångligt utan dig och att han måste anstränga sig själv.  Han saknar inte dig, han saknar att slippa ansvar. 

    Se till att skaffa dig ett eget liv. 

    Vill han fira barn, umgås med dom,  följa med på match osv är det helt och hållet hans eget ansvar och eget initiativ.  Det får inte bli så att han åker snålskjuts på dig där. Vill han vara delaktig får han själv bjuda in till eget firande, själv fråga barnen om han får komma etc. Det är inte din uppgift att bjuda in. 


    Det var fint sagt, otroligt skönt att höra av någon annan.
  • Anonym

    Fortsätt med att inte svara.

  • FruFarfalle

    Grattis till att du lämnade {#emotions_dlg.flower}
    Håller med de andra att du ska fortsätta bygga ditt egna liv utan honom! Men det känns som att du redan försökt ignorera utan att det gett några resultat? Hur lång tid har det gått? 


    jag ser det som trakasserier, speciellt eftersom han vet att ni måste ha kommunikation pga barnet och för att han börjar smsa barnet när du blockerar honom. Det är inte okej. Nu svarar jag utifrån att han inte är våldsam och att du inte är rädd för honom.

    Jag skulle vara väldigt tydlig mot honom i ett sms eller Mail att det han håller på med måste upphöra NU, att du upplever det som trakasserier. Du vill inte ha honom tillbaka, Han får inte följa med på era grejer, Det är hans ansvar att hitta på saker med barnet på sin tid. Ni kommer bara höras om relevanta saker gällande barnet men saker kring sporten, skolan med mera får han hålla koll på själv. (för jag antar att han får samma info som dig) om du vill kan du meddela att du kommer svara på en viss dag varje vecka och då bara på det som är relevant om barnet. 


    Börja sen inte diskutera med honom och skriv inte nått när du är irriterad. Försök bara vara tydlig och korrekt.


    Slutar han ändå inte vet jag inte vad man kan göra riktigt men här är några förslag iaf:

    prata med polisen, det är kanske inte tillräckligt för en anmälan men det vet de bättre än mig.


    Familjerätten för att få hjälp att sätta upp ramar. 

    har han någon släkting/kompis du kan kontakta om problemet som kan prata med honom? Det kanske kan få honom att skärpa till sig..

  • Anonym (Trött mamma)
    FruFarfalle skrev 2024-02-26 13:33:11 följande:

    Grattis till att du lämnade {#emotions_dlg.flower}
    Håller med de andra att du ska fortsätta bygga ditt egna liv utan honom! Men det känns som att du redan försökt ignorera utan att det gett några resultat? Hur lång tid har det gått? 


    jag ser det som trakasserier, speciellt eftersom han vet att ni måste ha kommunikation pga barnet och för att han börjar smsa barnet när du blockerar honom. Det är inte okej. Nu svarar jag utifrån att han inte är våldsam och att du inte är rädd för honom.

    Jag skulle vara väldigt tydlig mot honom i ett sms eller Mail att det han håller på med måste upphöra NU, att du upplever det som trakasserier. Du vill inte ha honom tillbaka, Han får inte följa med på era grejer, Det är hans ansvar att hitta på saker med barnet på sin tid. Ni kommer bara höras om relevanta saker gällande barnet men saker kring sporten, skolan med mera får han hålla koll på själv. (för jag antar att han får samma info som dig) om du vill kan du meddela att du kommer svara på en viss dag varje vecka och då bara på det som är relevant om barnet. 


    Börja sen inte diskutera med honom och skriv inte nått när du är irriterad. Försök bara vara tydlig och korrekt.


    Slutar han ändå inte vet jag inte vad man kan göra riktigt men här är några förslag iaf:

    prata med polisen, det är kanske inte tillräckligt för en anmälan men det vet de bättre än mig.


    Familjerätten för att få hjälp att sätta upp ramar. 

    har han någon släkting/kompis du kan kontakta om problemet som kan prata med honom? Det kanske kan få honom att skärpa till sig..


    tack ! behövde kanske höra detta.
  • Anonym (Trött mamma)
    FruFarfalle skrev 2024-02-26 13:33:11 följande:

    Grattis till att du lämnade {#emotions_dlg.flower}
    Håller med de andra att du ska fortsätta bygga ditt egna liv utan honom! Men det känns som att du redan försökt ignorera utan att det gett några resultat? Hur lång tid har det gått? 


    jag ser det som trakasserier, speciellt eftersom han vet att ni måste ha kommunikation pga barnet och för att han börjar smsa barnet när du blockerar honom. Det är inte okej. Nu svarar jag utifrån att han inte är våldsam och att du inte är rädd för honom.

    Jag skulle vara väldigt tydlig mot honom i ett sms eller Mail att det han håller på med måste upphöra NU, att du upplever det som trakasserier. Du vill inte ha honom tillbaka, Han får inte följa med på era grejer, Det är hans ansvar att hitta på saker med barnet på sin tid. Ni kommer bara höras om relevanta saker gällande barnet men saker kring sporten, skolan med mera får han hålla koll på själv. (för jag antar att han får samma info som dig) om du vill kan du meddela att du kommer svara på en viss dag varje vecka och då bara på det som är relevant om barnet. 


    Börja sen inte diskutera med honom och skriv inte nått när du är irriterad. Försök bara vara tydlig och korrekt.


    Slutar han ändå inte vet jag inte vad man kan göra riktigt men här är några förslag iaf:

    prata med polisen, det är kanske inte tillräckligt för en anmälan men det vet de bättre än mig.


    Familjerätten för att få hjälp att sätta upp ramar. 

    har han någon släkting/kompis du kan kontakta om problemet som kan prata med honom? Det kanske kan få honom att skärpa till sig..


    glömde svara: det har gått sedan i augusti. 25e augusti. 3 ggr har han träffat dottern själv denna period trots att jag säger : ordna med dottern själv. mitt ex svarar bara hela tiden: VI ska umgås alla, vi är en familj. förut argumenterade jag och sade NEJ, vi är separerade. numera är jag helt tyst sedan mellandagarna.

    Det är som att det bara handlar om att vi SKA vara vi igen, det handlar inte om umgänget med dottern utan vi , vi , vi. 

    För OSS har ju inget förändrats, inte hans dotter heller. aldrig där då eller nu.
  • Agda90
    Anonym (Trött mamma) skrev 2024-02-26 13:50:01 följande:
    glömde svara: det har gått sedan i augusti. 25e augusti. 3 ggr har han träffat dottern själv denna period trots att jag säger : ordna med dottern själv. mitt ex svarar bara hela tiden: VI ska umgås alla, vi är en familj. förut argumenterade jag och sade NEJ, vi är separerade. numera är jag helt tyst sedan mellandagarna.

    Det är som att det bara handlar om att vi SKA vara vi igen, det handlar inte om umgänget med dottern utan vi , vi , vi. 

    För OSS har ju inget förändrats, inte hans dotter heller. aldrig där då eller nu.
    Låter som att han inte ens kan spendera tid med sin dotter utan att ha en projektledare. 

    Jag håller med om att du ska säga ifrån och inte låta honom trakassera dig. Han har ju upptäckt nu att han får ta ansvar för sig själv, att det inte finns någon projektledare, kock, städerska och det suger ju i hans värld. 
  • Bis mis

    Tycker du gör det bra som inte svarar honom. Det borde bli så att poletten trillar ner med tiden. Men det är segt att den inte gjort det ännu. Det ska inte behövas att du träffar en ny för att han ska respektera gränsen som finns när ni är separerade.

    Jag hade som andra skrivit hört vad polisen säger om det här. Och den där klassikern att ha en dedikerad mailadress dit han får vända sig. Familjerätten ja.

  • Anonym (Sigrid)

    Först och främst håller jag med övriga.  Bara ignorera honom helt och hållet. Det gör att han inte har något som helst konkret att argumentera om. Minsta lilla svar så har han mer saker han kan fortsätta vrida och vända på och ifrågasätta.  

    Du är heller inte skyldig att lämna ut ditt liv till honom. Han har ingen rättighet att kräva att få följa med på saker och du har noll skyldighet att upplysa honom om ditt liv.  Ditt liv är din privatsak. Punkt.  Sluta delge information han inte har med att göra. 

    Se också till att begränsa hans åtkomst till dina sociala medier.  Han behöver inte se allt du lägger ut. Du kan välja vem som ska se dina inlägg . Du behöver inte blockera honom men du kan begränsa vad han ser. Ju mindre han vet om dig ju mindre har han att tjafsa om. 

  • Anonym (Trött mamma)
    Anonym (Sigrid) skrev 2024-02-26 14:44:46 följande:

    Först och främst håller jag med övriga.  Bara ignorera honom helt och hållet. Det gör att han inte har något som helst konkret att argumentera om. Minsta lilla svar så har han mer saker han kan fortsätta vrida och vända på och ifrågasätta.  

    Du är heller inte skyldig att lämna ut ditt liv till honom. Han har ingen rättighet att kräva att få följa med på saker och du har noll skyldighet att upplysa honom om ditt liv.  Ditt liv är din privatsak. Punkt.  Sluta delge information han inte har med att göra. 

    Se också till att begränsa hans åtkomst till dina sociala medier.  Han behöver inte se allt du lägger ut. Du kan välja vem som ska se dina inlägg . Du behöver inte blockera honom men du kan begränsa vad han ser. Ju mindre han vet om dig ju mindre har han att tjafsa om. 


    tack!!
Svar på tråden Vad göra med besvikelse och kommunikation?