Svårt att gå vidare
För 10 år sedan gick min pappa bort. Sista åren innan han dog var riktig misär. Han dog väldigt ung och levde ett kriminellt liv med mycket droger inblandat vilket gjorde att jag knappt hade kontakt med honom under dessa år. För varje år som går blir det lite lättare att leva med att man aldrig fick ett riktigt avslut eller en förklaring till nånting. Varför han bara stack mitt i allt och sen kunde komma tillbaka som att ingenting hade hänt. Den pappan jag kände var en väldigt fin och omtänksam, rolig och glad person som alltid såg till att alla hade ett leende på läpparna. Jag har förstått med åren att han förmodligen mådde fruktansvärt dåligt under dom senaste åren och att besluten han tog mycket berodde på droger. Det skaver ändå i mig på något sätt. Det är som att jag inte riktigt kan förlåta honom eller gå vidare med mitt liv och vara glad på riktigt. Finns det någon som varit i liknade situation. Hur tänker ni? Några fina och kloka råd?