Svårt att svara med så lite information, men får du alla att somna mellan 19 och 19:45 så är det nog du som ska ge råd till andra!
Men, somnar de självständigt? Tycker de om godnattsagor? Somnar de vid samma tid? Strular de med tandborstning och annat som leder fram till läggdags, eller är det bara själva insomningen och nattningen som är besvärlig? Är de busiga? Arga? Ledsna? Pigga? Bråkiga? Är det en som kräver all uppmärksamhet? Ligger de kvar i sängen?
När mina tre var i de åldrarna så ammade jag bebisen och läste för de stora samtidigt. Mellansonen somnade 9 gånger av 10 under läsningen, annars följde jag upp med ett gäng vaggvisor, och sedan pratade jag och stora sonen en stund innan jag smög ut med bebisen, som var en nattuggla av rank i den åldern och var uppe ett par timmar till.
Vad jag tänker är att jag ser till att det finns en rutin som ska vara förutsägbar, lugn och mysig. Jag behöver förbereda mig själv på att de får ta en timme (eller vad det nu tog) så att jag inte blir otålig. Att det blir lite tjafs och gråt ibland är det bara att räkna med - alla är trötta och det är då mycket känslor kommer fram - men grunden ska vara att det är mysigt och trevligt att gå och lägga sig. Något att se fram emot. Dämpa belysningen någon timme i förväg och försök uppmuntra lugnare aktiviteter. Alternativt dra ut hela kullen och låt dem rasa av sig i friska luften hela vägen fram till läggdags.
Fotmassage är ett jättebra sätt att få spralliga barn att ligga stilla så pass länge att de hinner bli trötta nog att somna.
Boktips: Kaninen som så gärna ville somna
Mina barn verkade ha lättare att acceptera att jag hade tråkiga, lugna vuxensysslor, som att vika tvätt eller vattna blommor, att göra medan de somnade.
