Är det viktigt med rutiner för barn? Jag och min nya partner är väldigt olika. Jag har haft rutiner för mina barn om sovtider och mattider. Min partner har aldrig haft några rutiner allsför sina barn. Jag tycker detta är väldigt jobbigt och det leder till att vi ofta blir osams kring detta.
Hur ser ni andra på det? Är jag helt fel ute eller är rutiner överskattat?
Rutiner är alltid bra i grunden att utgå ifrån så barnen vet vad som gäller.
Men det får ju inte inte gå för långt med rutiner så det upplevs som strikt och använda rutiner som ett sätt att slippa diskussion, konsekvenser, övrig uppfostran och att få sin vilja igenom. Självklart både bör och ska man ibland låta barnen få svängrum i sina rutiner och kunna hoppa över vissa saker ibland utan att det är hela världen. En glass förre maten spelar ingen roll ändå ändå i det stora hela om maten ändå äts upp och det inte blir en vana.. typ..
Basic rutiner är en bra grund att utgå ifrån som tandborste, sovtider, byta trosor varje dag, duscha regelbundet och sitta ner i köket och äta . Ungefär så. Sen får man justera vartefter barnet växer upp och kan ta ansvar för själv . Det behöver inte vara så krångligt.
För mig har det varit extremt viktigt med fasta rutiner gällande mattider och sovrutiner under vardagarna för barnen så de blir självgående och vet vad som gäller och förväntas av dem.
Det skapar inte bara lugn hos barnen utan även hos mig så jag kan planera min fria tid som jag behöver och likaså barnen förstås.
För små barn som inte kan klockan blir rutiner en inre vägvisare för vad som komma skall som skapar trygghet.
Även vi vuxna kan behöva den tryggheten för att slippa onödigt kaos.
På helgerna däremot ( och vid långledigt ) skippar vi många fasta rutiner och lever mer fritt vilket har blivit en norm hos oss och som också är viktigt, att få känna att man har mer inflytande över sin tid då vardagen sällan går att kompromissa över.
Detta koncept funkar perfekt för oss.
Rutiner är väl ett verktyg, inget mål.
Vad menar du med inga rutiner? Och hur gamla är barnen? Viss skillnad på att inte ha matrutiner om man har en tvååring eller en tonåring..
Definiera "rutiner". Räknar du saker som är nödvändiga (tex. av yttre skäl, som att gå upp en viss tid för att hinna till skolan; eller av halsöskäl, som att borsta tänderna) som rutin? Räknar du saker som man gör så att barnet känner sig trygg och älskad (tex. att stoppa om barnet när den lägger sig, pussar det och säger god natt) som rutin?
I så fall: ja, barnen behöver rutin.
Eller menar du saker som mest görs för rutinens skull? Tex. att äta en viss tid, inte för att det är just den tiden som funkar bäst i vardagen, utan bara för att.
I så fall: nej, de flesta barn behöver inte rutin.
Men mina barn har jag aldrig haft fasta rutiner av den andra sorten. Vi lever våra dagar som det passar och det har aldrig varit något problem för mina barn. Fast när det gäller min son har han vissa behov som nog ofta gör att saker blir en rutin (tex. lekplats efter förskolan, så han kan komma ner och "vädra hjärnan"). Och för honom är det även bäst att han vet vad som kommer att hända. Inte på det sättet att det behöver vara samma upplägg, utan att man behöver berätta för honom och påminner några gånger.
Annars har båda barn enbart krävt en rutin när den väl har införts. Dvs. om det har haft en viss rutin på förskolan hade de problem när det var annorlunda en dag. Har man däremot aldrig infört en viss rutin spelade det ingen roll.