Riktigt jobbigt nu igen.

Det låter helt galet att försöka tvinga en gymnasieungdom att åka hit och dit. Det är ju då man brukar få börja bestämma själv. 

Han skjuter sig i foten när han gör sådär. Har han möjligtvis också någon diagnos som gör det knepigt för honom att göra avsteg från redan bestämda planer osv?

Det är ju möjligt att han har. Oavsett diagnos eller inte så är dotter mer smartare och förstår bättre än han i detta fall. Sen vadå han missar tid med henne. Han kan ju faktiskt höra av sig när som helst och fråga om hon vill hitta på nåt, 

Låt honom beklaga sig i skolan. Kanske fattar han hur korkat han är när de skrattar åt honom.

Han är fan inte klok. Hon bestämmer helt själv var hon ska vara! Passar det inte honom så är det hans problem. Låt honom ta det med skolan, de lägger det i runda arkivet och gör en mental notering sinsemellan om att han verkar ha kontrollbehov och en skruv lös.

Hej! Mina barns sk far höll på sådär hela tiden. När de gick i 8:an och 9:an fick de nog och sa helt upp kontakten med honom. Han har försökt tvinga dit dem via familjerätten men de vägrar. Han menar på att vi har en dom på varannan vecka från tingsrätten. Soc och familjerätten har fått förklara för honom att det inte spelar någon roll när de är så stora. Det är barnen som har rätt till sina föräldrar inte tvärtom. Han fortsätter skicka SMS om ?när ni kommer tillbaka hit?, ?ska vi skaffa ett husdjur?? och annat patetiskt. Jag får inte kalla honom deras far/pappa längre, de blir förbannade. Och han smutskastar mig, vilket jag struntar i. 
Ditt ex har inget att komma med. Prata med dottern om att kanske blocka hans nr, vill han henne något så är det bättre att han tar kontakt via din telefon. Mitt ena barn blev så stressat av hans tjafs så vi bytte telefonnummer.

Ja, det är inte lätt. Den förälder som håller på så här förstör ju bara för sig själv fast de förstår inte det själva utan måste skylla på andra hela tiden. 

Hon hade kunnat blocka men i och med att han är den som skaffat abonnemang till telefonen så lär han stänga av det. Fast och andra sidan så vad spelar det för roll då om han gör det. Vi får ju helt enkelt då bara skaffa nytt om han är så dum. 

Tänkt tanken ibland att skaffa ny telefon till henne helt. 

Så läskigt med kontrollerande män, framför allt när de dessutom har barn.
Fortsätt stå upp för din dotters rätt till att avstå kontakt!

Han äger inte henne. 

Nästa gång det är meningen att hon ska till honom så har vi bestämt att hon inte ska dit alls. Vet att det kommer bli ett helvete när hon säger detta till honom.

Tycker det är så barnsligt att hålla på och tjafsa för lilla minsta istället för att verkligen se till att dotter kommer när hon själv vill.
Som det är nu så kommer hon ju med stor sannolikhet ha minimalt med kontakt med honom efter hon är 18 eftersom han inte inser att det är han själv som ställer till det. Jag har aldrig hindrat dotter till att komma till honom osv men i hans värld så gör jag det då jag enligt honom har skyldighet att se till att hon kommer till honom som han bestämt. 

Det är ju helt naturligt att som tonåring själv vilja bestämma lite själv om när man vill träffa sin andra förälder. Betyder inte heller att man måste sova över heller utan att man kanske ses och hittar på annat med  när som, om det hade fungerat. 

 

Sätt gränser mot honom. Börjar han gorma och skrika så avsluta samtalet. Om han skickar arga sms - läs dem inte ens! Inte förrän några timmar senare.

Han har inget att komma med, han fattar det bara inte. Redan från ca 12-13 år brukar man låta barn bestämma var de vill vara. Hon bestämmer helt själv. Hon är snart en vuxen kvinna. Det kan vara svårt att acceptera för honom att han inte är den som bestämmer längre, känslan av maktlöshet är svår. Jag förstår varför du inte är tillsammans med honom längre.

Dotter är förtvivlad nu då han skrivit till skolan om att jag har svårt att samarbeta etc. 

Att hon kanske borde prata med kurator på skolan då hon mår dåligt. Det han inte vet om är att hon redan gör det. 

Han säger rätt ut till dotter att mormor och jag har hjärntvättat henne och att det är det som är problemet.

 

Ta kontakt med hennes mentor och förklara läget och be mentorn prata med dottern så hon inte behöver känna sig stressad i skolan. 

Hur vet hon det, sa han det? Trösta henne och försäkra att hon inte behöver fundera på vad han gör, det är bara han som skämmer ut sig själv. Personalen förstår mycket väl att det bara är han som beter sig konstigt, det kommer inte falla någon skugga över henne för det här.

Hon såg och läste det han skrev. 

Har sagt det med att han skämmer ut sig själv och det är inte första gången heller. 

Hon får prata med kuratorn om det. Kuratorn lär förstå. 

Var tydlig med att du gärna ser att hon träffar sin pappa, men att du inte tänker tvinga henne (men jag gissar att det är så du redan gör). 

Vad säger pappan när ni berättar att han gärna får ta initiativ till träffar dagtid när dottern är hos dig? 

Jag tror, som ngn annan, att han också har npf-problematik. Han skulle nog behöva stöd för att förstå och inte sabba relationen till dottern. Du skulle kunna säga det till honom, men det är hans ansvar att söka hjälp. Kanske är det som du säger, att båda har npf men att dottern är smartare. Hörde någonstans att intelligens främst ärvs från mamman. ;)