Hur går jag vidare?

Har precis avslutat en 14-årig resa som ofrivilligt barnlös/sekundärt barnlös.

Kämpade först i 7 år med att bli gravid med egna ägg. Påbörjade därefter äggdonation med hjälp av min syster och blev gravid med tvillingar efter 3 år. I vecka 36 dog min ena son i magen men jag fick en levande underbar son. 2 år senare blev jag gravid igen med en lillebror i magen. Den insättningen gick vägen på första äggdonationsförsöket. 

I oktober förra året hade vi fyra ägg kvar i frysen men ett av de hade varit fryst-upptinat-fryst, då jag var tvungen att avbryta en tidigare insättning. Läkaren anser inte att det ägget är dugligt.

Jag var så redo att försöka få vårt tredje och sista barn. Sluta cirkeln. När vi kom in i salen fick vi till oss att ett embryo inte klarade upptiningen så de fick tina upp ytterligare ett. Det försöket resulterade inte i en graviditet. Det kändes helt ok. Vi bestämde oss för att göra ett nytt försök efter sommaren. Vårt allra sista försök. I 8 månader förberedde jag min kropp på olika sätt och kände mig så stark och redo både mentalt och fysiskt. När vi kom till kliniken för att sätta in embryot berättade läkaren att ägget var en 5aa som var påväg ut ur sitt skal och att cellerna var 100%. Han var så övertygad om att detta skulle gå vägen. Jag var så lycklig och kände också att självklart kommer det att fungera. Men det blev ingen graviditet och vi kommer aldrig få ett barn till. Jag är totalt knäckt. Nedstämd. Arg. Ledsen. Besviken. Min dröm kommer för all tid att förbli en dröm. Vet verkligen inte vad jag ska ta mig till. Är så arg över att jag inte kan få bestämma själv när jag vill avsluta min resa till att få ett barn till.

Hur går jag vidare med livet? Har någon varit i liknande situation? Var kan man vända sig för stöd? Snälla skriv till mig om ni känner igen er. Behöver få perspektiv och stöd.

***Jag är väl medveten om att jag har fått två barn mot alla odds. Jag är oerhört tacksam för dem. Men det tar inte bort min längtan efter att få ett sista barn. Onödigs kommentarer om det undanbedes, tack!**