• Anonym (Hjälp)

    När blir det mer än överlevnad?

    Snälla säg att det blir det.

    Har två barn; ett på 2 år och ett på 2 mån och hela livet nu känns bara som överlevnad.

    Den lilla helammas så jag som mamma är låst där, han vägrar också läggas ned så jag eller mannen bär i sele eller sitter i knä eller går ned vagn, men kan ALDRIG bara lägga  honom ned och göra något bredvid.

    Den stora är inne i en redig tvåårstrots och klättrar på allt, kastar saker och är på sitt syskon (som han dock också verkar älska).

    Men vi tar varsitt barn nu hela tiden, äter aldrig ihop mer eftersom den som bär den lille inte kan sitta ned. Jag går isäng 18-19 för att få nog med sömn pga många uppvak.

    När blir det lättare? Det ör verkligen bara överlevnad nu.

  • Svar på tråden När blir det mer än överlevnad?
  • Anonym (Leao)
    Anonym (Hjälp) skrev 2023-10-22 03:28:50 följande:
    När blir det mer än överlevnad?

    Snälla säg att det blir det.

    Har två barn; ett på 2 år och ett på 2 mån och hela livet nu känns bara som överlevnad.

    Den lilla helammas så jag som mamma är låst där, han vägrar också läggas ned så jag eller mannen bär i sele eller sitter i knä eller går ned vagn, men kan ALDRIG bara lägga  honom ned och göra något bredvid.

    Den stora är inne i en redig tvåårstrots och klättrar på allt, kastar saker och är på sitt syskon (som han dock också verkar älska).

    Men vi tar varsitt barn nu hela tiden, äter aldrig ihop mer eftersom den som bär den lille inte kan sitta ned. Jag går isäng 18-19 för att få nog med sömn pga många uppvak.

    När blir det lättare? Det ör verkligen bara överlevnad nu.


    Barn är väldigt olika men om jag ska prata från egen erfarenhet så innebär 0-3 år mest jobb. Så om man har två barn i den åldern så är det tufft.

    När man kan prata med barnen och de är blöjfria så går det mesta enklare. På sätt och vis är det bra att det är så för när det senare lättar känns det enkelt i jämförelse.
  • Anonym (straffet från gud)

    0-5 = en 5 av 5 i jobbighet 
    6-10 = 4 av 5 i jobbighet
    11-15 = 3 av 5 i jobbighet
    16-20 = 2 av 5 i jobbighet

  • Anonym (det tar tid)

    När de kan vara ensamma i ett rum utan ständig passning så blir det lite lättare.
    Sen bara blir allt bättre och bättre.

    Mina barn nu är 13 och 15 år och jag känner varje dag att det är så sjukt skönt hur mycket de klarar själva.  

  • Anonym (Steff)

    minsten är ju bara två månader. Det kommer bli lite lättare snart när ni vant er och fått till bättre rutiner. Men småbarnsåren är slitiga 

  • Anonym (Hjälp)

    Anonym (Steff) skrev 2023-10-22 09:17:49 följande:

    minsten är ju bara två månader. Det kommer bli lite lättare snart när ni vant er och fått till bättre rutiner. Men småbarnsåren är slitiga 


    Jag känner att mkt av det slitiga är just nu att jag inte kan sätta ned minsta alls. Det och att barnen sällan sover samtidigt så det är konstant ett barn som behöver en hela tiden., dygnet runt. Inte van det.
  • Anonym (P)

    Men du, det här väl den tredje tråden du startat med samma fråga? Har du kontaktat BVC än och berättat hur du mår, för vidare vägledning?

  • Anonym (Signe)

    Förstår att det är svårt att få ihop vardagen med två små men jobba hårt på era fasta rutiner, det är mitt bästa tips.
    Jag jobbar inom förskolan och är van vid rutiner så för mig blev det lätt att skapa dem när jag fick barn.

    1) vi vaknade kl:06.00 - frukost/ amning 
    2) kl: 7-9 fixade undan hemma och klädde på oss - bebis i sele eller i korgen under tiden 
    3) kl: 9-11  ut och leka- promenad- öppna förskolan
    4) kl: 11 lunch hemma ( om medhavd lunchen inte intagits på öppna förskolan) 
    5) sova middag 
    6) kl: 14.00 mellanmål 
    7) ut och leka/ promenad- eventuellt handla lite
    8) kl:16.00 hem leka och laga middag 
    9) kl: 17.30 plocka undan leksaker och förbereda för nattning dvs dusch- bad- släcka ned och läsa bok i sängen
    10) kl: 18-18.30 sov barnen
    11) 18.30-21.30 egentid - sova

    Så såg våra rutiner ut dag ut och in. Även på helgerna.
    Dessa rutiner funkade för oss och barnen visste precis hur dagen skulle se ut och blev mer och mer självgående och mindre konflikter.


    Och vi vuxna visste var vi kunde få vår tid.
    Självklart är barn olika men rutiner och struktur är alltid en förutsättning att få ihop det i långa loppet. Det är vi vuxna som har dåligt tålamod och kan tycka att struktur är tråkigt, men barnen mår bra av det.

  • Anonym (Hjälp)
    Anonym (P) skrev 2023-10-22 09:38:57 följande:

    Men du, det här väl den tredje tråden du startat med samma fråga? Har du kontaktat BVC än och berättat hur du mår, för vidare vägledning?


    Eh ja. Men det hjälper inte i nuet.
  • Anonym (P)
    Anonym (Hjälp) skrev 2023-10-22 13:34:20 följande:
    Eh ja. Men det hjälper inte i nuet.
    Jo, att få hjälp från en psykolog kommer att hjälpa dig i nuet!
  • Anonym (Hjälp)
    Anonym (Signe) skrev 2023-10-22 12:03:07 följande:

    Förstår att det är svårt att få ihop vardagen med två små men jobba hårt på era fasta rutiner, det är mitt bästa tips.
    Jag jobbar inom förskolan och är van vid rutiner så för mig blev det lätt att skapa dem när jag fick barn.

    1) vi vaknade kl:06.00 - frukost/ amning 
    2) kl: 7-9 fixade undan hemma och klädde på oss - bebis i sele eller i korgen under tiden 
    3) kl: 9-11  ut och leka- promenad- öppna förskolan
    4) kl: 11 lunch hemma ( om medhavd lunchen inte intagits på öppna förskolan) 
    5) sova middag 
    6) kl: 14.00 mellanmål 
    7) ut och leka/ promenad- eventuellt handla lite
    8) kl:16.00 hem leka och laga middag 
    9) kl: 17.30 plocka undan leksaker och förbereda för nattning dvs dusch- bad- släcka ned och läsa bok i sängen
    10) kl: 18-18.30 sov barnen
    11) 18.30-21.30 egentid - sova

    Så såg våra rutiner ut dag ut och in. Även på helgerna.
    Dessa rutiner funkade för oss och barnen visste precis hur dagen skulle se ut och blev mer och mer självgående och mindre konflikter.


    Och vi vuxna visste var vi kunde få vår tid.
    Självklart är barn olika men rutiner och struktur är alltid en förutsättning att få ihop det i långa loppet. Det är vi vuxna som har dåligt tålamod och kan tycka att struktur är tråkigt, men barnen mår bra av det.


    Era dagar är extremt lika våra, med skillnaden för att 1830-2130 inte blir så mkt egentid. Jag som har bebis har legat kvar bredvid eftersom han vaknar extremt lätt när jag går upp ur sängen. Och det äldre barnet somnar sällan före 20, extremt kvällspiggt. Så egentiden kanske blir 20-22 för sambon och 1830/19-21 för mig, men då att jag ligger i sängen. (vilket ju såklart gör att vi får ingen tid ihop.)

    Kanske är det också att jag är van med mkt mer egentid om dagarna och att ha ett betydligt mindre intensivt liv i grunden.

    Jobbade ingen av er heller eller när åt ni middag ihop? Vår middag blir ofta först 18 pga hur vi arbetar.
Svar på tråden När blir det mer än överlevnad?