Oense om var vi ska bo

Jag tänker att du lämnar ut väldigt privat information om din sambo här. Är han verkligen ok med det? 

Ingen av era viljor är mer eller mindre rätt.
Flytta halvvägs mellan era föredragna ställen kan vara en kompromiss?

Eller skaffa ett sommarboende i eller i närheten av en av städerna som ni vill bo i att åka till på helger/lov?

Jag tycker att du låter väldigt egoistisk i ditt resonemang och det funkar inte att vara egoistisk om man ska vara i ett förhållande. Man måste kunna kompromissa om saker, annars lär det ta slut eller så kommer det dyka upp en bitterhet och frustration i relationen. 

Nu har ni bott i din hemstad i tre år, vilket du ville. Nu är det väl din tur att göra en uppoffring för honom? Varför är det bara han som ska ställa upp för din skull? Det är verkligen inte roligt att vara tillsammans med någon som bara tar utan att ge något tillbaka. 

Du vill ha nära till din familj och så vidare men din sambo vill väl också ha nära till sin familj? Du vill att ert barn ska ha nära till dina föräldrar men du har inte tänkt på att din sambo kanske också vill att ert barn ska ha nära till HANS föräldrar? Din vilja är väl inte viktigare än hans vilja? Din familj är väl inte viktigare än din sambos familj?

Men sedan måste jag också uppmana er att bli mer självständiga. Absolut förstår jag att man vill ha nära till familjen men det kan ju inte vara så att hela ert liv hänger på det? Ska man vara fast i samma stad resten av livet enbart för att familjen bor där? Ni är vuxna nu, ni är inte tonåringar som måste ha nära till mamsen och pappsen. Sedan är det ju inte så att ni flyttar utomlands jättelångt bort, ni bor ju i sådana fall fortfarande kvar i Sverige.

Kan tillägga att jag och min partner var i samma sits. Vi hade bott i hans stad i flera år eftersom han ville det. Efter några år lessnade jag och ville flytta tillbaka till min hemstad, vilket jag då sa till honom. Till en början ville han absolut inte det och vi tjafsade en hel del om den saken. Till slut insåg han att det var hans tur att göra på mitt sätt och så småningom flyttade vi till min hemstad. 

Jag tycker givetvis att ni nu ska köra på din sambos förslag, eftersom ni har gjort på ditt sätt i tre år nu. Nu är det din sambos tur. Man får faktiskt både ge och ta. Egoistiska människor är inte attraktiva.

Varför är dina föräldrar viktigare för dig än din sambo?

Jag, min man och våra barn är prio 1. Den dagen våra barn blir vuxna och flyttar får de bestämma vad som är prio 1 i deras liv. Barn har man till låns och vår uppgift är att förbereda dem att vara självständiga individer som följer sina drömmar, som utmanar sig själv och växer som personer. Lite där känner jag att dina föräldrar har misslyckats. Det är dags att klippa navelsträngen och stå på egna ben!

Ni har gjort på ditt vis, nu är det din sambos tur. Men ni måste vara överens att om det inte funkar så får ni flytta igen. 

Jag har personligen 5 mil till min pappa (mamma gick bort för 10 år sedan). Han har ett eget liv men hade jättegärna varit hos oss varje dag om han hade fått. Det går inte. Jag orkar inte passa upp en vuxen som inte kan göra något själv. Hans åsikt är att när han är hos oss så ska jag sitta och prata med honom. Sen att det finns tvätt som behöver tvättas, mat som ska lagas eller annat det bekommer inte honom. Så det umgänget är strypt ganska rejält. Jag och min man, vi har en egen familj att ta hänsyn till 

Ni har bott 3 år i Jönköping, då kan ni bo 3 år i Halmstad. Prova på! Det kanske blir jättekul. 

Som ovanstående skriver låter det som att du står närmare dina föräldrar och din syster än din man. Det kanske bara är som det låter när du skriver, men fundera på om det är du och din man som är Familjen eller om det är du och din ursprungsfamilj?

Det finns ingen kompromiss här för du är inte flyttbar och det vet han redan, så den biten kan vi bara släppa direkt. Killen får bestämma sig för var han vill bo; med dig och ert gemensamma barn i Jönköping eller i Halmstad med sin tvillingbror. Det där är ett beslut som du varken kan eller ska lägga dig i. Inte av elakhet eller liknande utan för att det är hans liv där han måste ta sina egna livsval, så låt honom göra det i lugn och ro.

Det är långt från läge att leta hus, även om han stannar kvar så avvakta minst ett par år med det.

Ni borde titta på Värnamo eller Ljungby. 

Tyvärr får havet stryka på foten men det finns ju sjöar. 

Beroende på var ni bestämmer er för att titta så är det ca 1,15 till antingen Halmstad eller Jönköping. 

Du borde absolut inte gå med på att flytta till Halmstad, han är ju inte ens därifrån. Att du dessutom sagt från början att du ej är flyttbar får han ju bara acceptera, då han från början gick med på det. 

Har själv barn och det är guld värt att ha nära till mor och farföräldrar. 

Och att vissa skrivit ?flytta till Halmstad nu och bo där i 3 år? men nej?! Det finns barn med i bilden och då kanske man vill stadga sig på ett och samma ställe när förskola osv snart ska in i bilden. 

Visst kan man köra sitt eget race som ts gör men då kanske förhållandet slutar i bitterhet och frustration. Ts är inte den enda som vill ha nära till familjen och jag antar att även ts sambo vill att barnet ska ha nära till HANS föräldrar, inte bara till ts föräldrar. Hade aldrig kunnat vara med någon som tänker så fruktansvärt egoistiskt. 

Jag hade aldrig flyttat i ditt läge! Och om ni går isär längre fram så sitter du fast där på grund av barnet. Har hört några såna storys, sjukt sorgligt. Jag hade aldrig vågat!

Att han flyttade till dig var helt och hållet hans eget val, du är inte skyldig honom en flytt.