Mitt hjärta går sönder
Mitt hjärta går sönder. Jag har uppfostrat ett barn som tycker sig ha rätten att psykiskt terrorisera mig. detta händer inte varje dag men var på senaste tid eskalerat till 4-5 gånger i veckan Det är så fula ord att jag inte ens vill säga. Det är som att han får torretes, skriker svär slåss osv osv. han säger att han hatar mig, ska döda mig, ringa SOC osv
episoderna varar ofta i nån timme eller mer och oftast på kvällen. Slutar med att han somnar och på Morgonen Har han till synes glömt det. Föranleds nästan alltid av att jag har tillrättavisat ett dåligt beteende. Oftast lagom skarpt men det räcker för att han ska snappa. En tillsägelse kan räcka. Han kan helt enkelt inte ta att jag säger till honom.
I övrigt är han en fin kille, supersnäll kompis, fin och generös mot vänner. leker ofta och mycket med andra barn, sköter sig i skolan. han har dock svårt för sig med vissa saker men inget som har stört utveckligen så att säga.
men nu vill jag bara gråta. Jag är en bra mamma. Ger kärlek, vet att det jag gör är bra. Vår son har allt han behöver och överflöd med kärlek. Aldrig varit med om något trauma. Ändå får jag konstant höra att jag är hatad och ska dödas. Vad får en 8-åring såna saker från? det är som att han tar ut allt han känner på mig med 100% effekt.
förstår att jag borde kontakta BUP men just nu känner jag mig bara såå ledsen. det värsta är att jag Känner att detta börjar påverka hur jag känner för honom. Ser när vi har det bra att han är världens finaste kille men blir Så sorgsen när jag tänker att det kan vända på en sekund. Varför Hyser han så negativa känslor mot mig?
minns när han var mindre att även då tog han ut all ilska på mig. Hade hållit ihop det på förskolan men så fort vi lämnat så hände det ofta att han skrek och helt oprovocerat drog mig hårt i håret att främlingar kunde stanna och fråga om jag ville ha hjälp. Hittade Verktyg Som då funkade.. Men nu när han är äldre är det med så stor kraft och så oförutsägbart att jag inte har några enkla verktyg.
på senaste har det slutar med att jag blir helt förstörd och bara gråter, och han fortsätter med de fula orden Trots det. Fortsätter säga elaka saker även när han ser att jag är helt förstörd och tårarna sprutar. nu två dagar i rad har lillasyster på 4 år tröstat. Hur sjukt är inte det?
Känner mig så uppgiven. Förutom bup, vad gör man?