Mina föräldrar dricker varje dag

Varför är det irriterande?

För att du inte får hjälp - Du är väl vuxen och får ta ansvar för ditt eget? Men å andra sidan ska vill man väl ha föräldrar som ställer upp genom livet men man kan inte alltid räkna med det. De måste få ha sitt också. Ställer de aldrig någonsin upp och hjälper dig med något?

För att det inte är bra - Ja, jag förstår precis, är lite i samma sits själv med min ena förälder som inte sköter sin hälsa bland annat med drickande. Man försöker men vill de inte bry sig så i slutändan kan man inte göra något. I mitt fall har det lett till ett visst avstånd tyvärr. Hur mycket har du försökt med dina? Vad har du sagt och vad har de svarat?

Jag hade nog bara sagt att

"när det en dag blir barnbarn kommer jag inte att vilja lämna dem ensamma med människor som inte är nyktra kl 15 en vardag, och sen får ni dra de slutsatser ni kan av det uttalandet".

 

Förbered dig på att de kommer att dö i förtid.

Jag är uppväxt med föräldrar som tog varje tillfälle de kunde att dricka. De ansåg tydligen att att festa och ha kul var viktigare än att bry sig om sina barn. Jag skämdes för att ta hem kompisar då jag inte ville att de skulle se morsan och hennes karl fulla och odrägliga.

Men ryktena gick och folk förstod hur det låg till, även mina klasskompisar. Fick ta hand om mina småsyskon och vara som en ställföreträdande pappa från det att jag var 7 år tills jag tvingades flytta hemifrån i 17-års-åldern, innan jag gått klart gymnasiet.

Morsan skötte sitt jobb, men under de perioder hon var arbetslös eller ledig så passade hon och hennes karl på att dricka, och då var och varannan dag. Det var så upprörande och jobbigt att komma hem från skolan varje dag och se dem sitta med varsitt grogg-glas vid köksbordet eller i vardagsrummet. Morsans karl blev dessutom aggressiv och riktigt otrevlig när han drack, och hotade med stryk om vi barn inte gjorde som vi blev tillsagda.

Sen spelade de hög musik hela natten så att vi inte kunde sova, och vi skulle ju upp till skolan nästa dag.

På morgonen möttes man av synen av omkullvälta blommor och piedestaler, LP-skivor som låg och skräpade på golvet, överfyllda askkoppar och ofta fimpar på golvet och på borden, ölburkar och flaskor, grisiga köksbänkar och ibland krossade glas. Jag kände mig "tvungen" att städa upp efter dem, då jag skämdes för deras beteende.

Morsan är 68 idag och hennes karl 10 år yngre (58) och de fortsätter på samma sätt, som att de tror att de är evigt unga. Men när jag konfronterar morsan med det slår hon bara ifrån sig och säger att det inte varit som det varit, och menar att det är något jag bara fått för mig.

När jag en gång berättade för min lärare i skolan om hur det var hemma, sade hon att hon hade tystnadsplikt och att det jag berättade skulle stanna mellan henne och mig. Samma dag hade hon kontaktat socialtjänsten och berättat allt, senare sade hon att hon var skyldig att göra det. Några personer från det sociala kontaktade min morsa och började göra hembesök hos oss, något som gjorde både morsan och styvfarsan vansinniga och jag åkte på duktigt med stryk. Efter det vågade jag inte yppa ett ord för någon utomstående om hur det var hemma. I perioder var jag också mobbad och utfryst i skolan, ända upp till gymnasiet, vilket gjorde allting dubbelt så jobbigt.

I ditt fall handlar det väl bara om att föräldrarna dricker mycket och inte mer än så, men blir det allvarligt bör du ju ta kontakt med socialtjänsten eller prata med någon kurator.

Jag önskar att ingen ska behöva ha en sådan uppväxt som jag haft.

Har du pratat nångång med dem om att du tycker de dricker för mycket? Och att du upplever det jobbigt? Jag förstår att du tycker det är tufft att se de berusade så ofta. Kanske är det så självklart för dem att de inte tänker på att det blir för mycket. 

Om du skulle sitta ner och be de dra ner på alkoholen för att du mår dåligt av att de dricker så mycket. Hur tror du de kommer reagera? 
Beklagar att du har det såhär ;( Självklart vill man kunna umgås med sina föräldrar och vet att de kan vara nyktra ibland. Kram