Mandel skrev 2023-08-25 12:47:44 följande:
Har väl haft helgångest de senaste 5-10 åren i mitt liv, men inte av samma anledning som du utan pga ensamheten.
Vardagar är rutin och jag kommer hemifrån och får träffa andra människor - kollegor. Helger är bara en otrolig stress över ensamheten, att jag återigen kommer att spendera en helg ytterligare detta år med att bara ligga på sofflocket och pilla mig i naveln.
Jag försöker aktivera mig och jag är aktiv i föreningsliv och jag bjuder hem de jag hela tiden har trott varit mina vänner - men de bjuder inte tillbaka...
Och det värsta nu är att jag fyller jämt nästa år och folk börjar tjata och ha förväntningar om att jag ska ordna stor fest. Har sagt att med tanke på hur många det är som säger grattis när jag fyller år i vanliga fall och hur många som hör av sig och frågar hur jag mår under ett år, så lär det inte bli någon stor fest.
Ingen lyssnar när jag säger så...
Varför skulle jag vilja bjuda in en massa ytliga halvobekanta människor som bara kommer för att äta och dricka gratis?
Jag längtar alltså tillbaka till jobbet och är glad när det är måndag och jag får kliva upp och ta bussen och åka till jobbet!
Spelar ingen roll varför man har fredagsångest i den här tråden. Här är alla anledningar okej
Jag förstår hur du känner ang ensamheten. Jag har länge varit ensam och inte haft så många vänner. Satt ofta mycket själv på helgerna innan jag träffade min nuvarande pojkvän, men på något vis känner jag mig fortfarande ensammast i världen. Han har ju sina vänner och jag har tyvärr inga. Jag har en vän som aldrig kan ses, enbart prata ibland på telefon. Jag saknar att umgås med någon som inte är min pojkvän bara.
Det är tråkigt att man bara är den som försöker ge men inte får något tillbaka. Det är oftast jag som också frågar om man ska ses osv men aldrig någon som frågar mig :(
Så jag förstår dig verkligen!
