• Anonym (Bonusmamma)

    Bonusförälder

    Är bonusmamma till en tonåring. Jag och hennes pappa har varit ett par i 10 år och jag har funnits med sen hon var under 5 år. Pappan är ibland för hård och ibland för slapp tycker jag. Han har asperger och upplever att han inte riktigt kan förstå sin tonårsdotters känslor och vad som är viktigt för henne. Hon kommer ofta till mig och frågar om jag kan prata med pappan när hon känner att han är för hård kring en regel och jag kan ofta motivera honom kring att tänka annorlunda, vilket såklart är hennes mål med frågan. 
     
    Nu har det blivit så att när hon inte får som hon vill t ex att jag håller med pappan i en regel att hon säger "Du lyssnar bara på X. Du kan säga en sak och sen ändra dig för att X sagt det." Detta kommer oftare och oftare och jag känner att jag snart tar min hand helt från henne.
     
    Vad tänker ni att jag bör göra? Bör jag helt släppa mina åsikter kring hans regler och gränssättning och låta han sköta det helt själv? Hänvisa henne till honom när hon ber mig prata med honom?
     
    Jag upplever att detta problemet inte funnits om vi varit en kärnfamilj och jag hennes biologiska mamma, då hade dynamiken sett annorlunda ut. Bör tillägga att hennes biologiska mamma inte finns med i bilden.
  • Svar på tråden Bonusförälder
  • Anonym (....)
    Anonym (Bonusmamma) skrev 2023-08-21 19:46:15 följande:
     
    Vad tänker ni att jag bör göra? Bör jag helt släppa mina åsikter kring hans regler och gränssättning och låta han sköta det helt själv? Hänvisa henne till honom när hon ber mig prata med honom?
     
    Jag upplever att detta problemet inte funnits om vi varit en kärnfamilj och jag hennes biologiska mamma, då hade dynamiken sett annorlunda ut. Bör tillägga att hennes biologiska mamma inte finns med i bilden.
    Hade troligen varit precis samma om ni hade varit en sk kärnfamilj och du den biologiska mamma. 

    Och ja, du bör låta han sköta uppfostringen av dottern. Vilket du skulle ha gjort från första början. 
  • Anonym (D)

    "Jag kan tyvärr inte hjälpa dig. Du får fråga din pappa, det är han som bestämmer". 

  • Drottningen1970

    Nejdu. Det där har inget med biologi att göra. Om du funnits där sedan hon var fem, så är du hennes mamma och hon ser dig som hennes mamma. Tonåringar spelar ut om de kan, det är normalt. Det är inget skäl till att låta bli att ta hennes parti om pappan är orimlig.

  • FuckGoggleAskMe

    Om du har agerat mamma åt henne i 10 år, varför ska du sluta med det nu, bara för att hon är besvärlig tonåring och behöver dig som mest? 

  • Anonym (Ninna)

    Hej TS, 

    Jag tycker du kan säga till henne att hon absolut kan komma till dig när det gäller saker hon verkligen tycker hennes pappa är för hård med. Du är villig att lyssna men kommer inte agera bara för det, tycker du det är rimligt får hon helt enkelt acceptera det och i så fall gå till sin pappa. 


    Tala om hur du tänker och ser på saken så kanske hon faktiskt förstår att hon inte bara kan komma till dig och förvänta sig vad som helst. 

    Min mamma hanterade mycket på det här sättet, sa inte bara nej utan förklarade och vi hade en dialog så att jag förstod varför. 

  • Anonym (Märta)
    FuckGoggleAskMe skrev 2023-08-21 22:43:07 följande:

    Om du har agerat mamma åt henne i 10 år, varför ska du sluta med det nu, bara för att hon är besvärlig tonåring och behöver dig som mest? 


    Ja, jag tycker också att det är för sent i leken att dra sig ur nu. TS har ju varit barnets mamma under all denna tid och hon har ingen egen mamma. Det är upp till TS och hennes man att sätta sig ner och komma överens om regler. Det är inte barnets ansvar. 
  • Anonym (Tvillingmorsan)

    Allt beror ju på hur mycket del TS har tagit i uppfostran tidigare. Det framgår inte riktigt, men det låter som hon är osäker på sin roll eftersom hon överväger att dra sig tillbaka? Hade hon haft en mamma-roll hade hon inte ens övervägt det. Biologi är inte det viktiga, utan vad man har för relation.

    TS, det bästa är nog om du bara lägger dig i om du tycker att han är orimligt hård. Inte annars. Personer med hans diagnos kan ha problem med inlevelseförmågan samt fastna i principer. För flickans skull kan han behöva hjälp med detta, få saker och ting förklarat för sig om han inte förstår själv. Men det är svårt att svara utförligare när man inte vet mer konkret vad det handlar om. 

Svar på tråden Bonusförälder