Jag är uppväxt i radhus och mina föräldrar bor kvar. Just nu vägg i vägg med en trebarnsfamilj. Om det är helt tyst så kan man enstaka gånger höra grannarnas barn springa i trappan men i övrigt hör man inget. Jag kan inte minnas att jag någonsin hörde av grannarna när jag var barn och det bodde ett äldre par på den sidan som har trappen mot oss. Radhuset på andra sidan har trappen åt andra håller och därifrån har jag aldrig hört oavsett vilka som bott där. Men det är nog extremt individuellt hur väl ljudisolerat det är.
vi har som sagt bott i mitten och det största problemet jag upplevde var just det där med att inte kunna gå runt mellan fram och baksida.
min bästa kompis bodde i kedjehus där husen satt ihop med garagen. De hade en hörntomt vilket innebar att deras garage satt ihop med ett annat hus men inget annat. Man sprang enkelt runt utomhus och där upplevde jag aldrig att man hörde grannarna eller kände sig begränsad över utemiljön.
hade jag själv hamnat i ett läge där rad/kedjehus var ett alternativ hade jag kunnat tänka mig båda men hade velat ha hörnen.