Pepptråd för någon med en deprimerad partner

Jag har oxå en partner med depression som jag stöttar i många år och finn alltid där för hen? Vi har varit med om en massa med hens mående.
skriv gärna PM så kan vi hjälpas åt Om du vill

Jga har aldrig haft någon som jag kunnat prata med som suttit i samma sits som jag gör. Alltid skönt att kunna skriva med någon som har det snarlikt en själv

Sent på det men tack för svaret. Det går inte att skicka PM om man är anonyma men hoppades att tråden kunde vara en fristad för oss i samma sits. 

Vi hade en lite bättre period ett tag men är i en riktig dipp just nu...

fy vad tråkigt att höra! Funkar närheten hos er nu? när min sambo 
år dåligt försöker jag visa att jag alltid finns där med kramar och håller om hen mycket i den mån hen vill.

vilket hen uppskattar när det är som kämpigast

Det fungerar sämre nu än innan. Är lite som att krama en trästock ibland. Alltså jag får krama om men får inget tillbaka. Ibland känns det som att jag tvingar mig på men blir ju heller inte bortskuffad...

Känner mig så maktlös. Hen slutade med KBT i början av sommaren och jag var tydlig med att då måste det till någon annan terapiform men det har inte blivit av, och nu står vi här. Sen tycker jag att hen borde försöka få till en sjukskrivning för jobbet är en sådan oerhörd energitjuv för hen. Jag är så trött på att leva på smulorna av vad som är kvar av hen efter jobbet. Att söka nytt pratas det mycket om men händer inget. Jag har till och med erbjudit mig att vi kan flytta ihop så hen kan vara tjänstledig och leva på min lön ett tag, tills nytt jobb dyker upp, men nej. Ibland känns det som att hen VILL må dåligt. Så oerhört frustrerande. 

Så sorgligt att läsa detta. Massor av sympati til ler som kämpar!

Det är aldrig lätt att ge generella råd, men en sak som kan hjälpa är att sluta vänta på hjälp utifrån. Medicinering hjälper inte alla och ensam hjälper den väldigt få. Det måste till ändringar i livsstil för att man skall kunna ta bort och sedan hålla depression på avstånd.

Ett litet tips är att vården har träffar, dvs tid och plats, för anhöriga.

Ett direkt tips från mig är att ägna en del gemensam tid till högläsning av något som kan bidra med något användbart (dvs något produktivt). Den bok jag har framför ögonen när jag skriver detta är "Depphjärnan" av Anders Hansen. Ni kan avnjuta den som ljudbok. Hansens supertydliga framställning fungerar utmärkt i talboksform!

Förutom massor av matnyttigt som finns i boken, kan jag önska kämpande anhöriga ett pragmatiskt förhållningssätt: att ta hand om er själva med högsta prioritet. Ni vet: "ta på er andningsmasken först, hjälp andra sedan".

Att sluta försöka laga någon som inte kan ta emot reparationen bryter ned raparatör som reparationsobjekt och ger inga uppbyggande minnen. Hjälp finns till båda, men i första hand var för sig.

Ta hand om er.