8-åring vill inte sova borta

Är det samma sak om barnvakten sover hos er så hon kan somna i egen säng?

Annars kanske ni ska släppa sova borta och ha barnvakt över natt ett tag. Just nu behöver hon tryggheten i att ni sover hemma. Att ni behöver få göra saker som vuxna är förståeligt men ni kanske kan göra saker närmare hemifrån och komma hem under natten? Om hon vet att ni är hemma till tex 24-01 så kanske det går bra att ha en barnvakt hemma? 

Det är ju säkert en övergående period och det är nog bra att helt släppa det ett tag och inte ens prata om det (sova borta eller barnvakt helnatt). Längre fram när hon är lite äldre kanske hon kommer börja tycka det känns kul att sova borta.

Jag tror det är normalt och en fas hon går igenom och den kommer gå över. Vad man kan göra är att ta det lite i taget, så inte en hel natt men börja med att säga att mamma och pappa ska iväg lite nu på kvällen och vi kommer om 2 timmar till mormor, morfar och så gör ni det, och så fortsätter det, ni utökar det. Man får tänka att det är som en fobi, man får pausa, och så ta lite i taget utan att det blir obehagligt. Barn kan bli rädda för allt möjligt utan att alltid kunna veta varför, en del av vårt system eg för vår överlevnad. De går igenom olika faser. Kommer bli bra sen ska du se :)

Jag var sån när jag var liten i ungefär den åldern. Kunde gå med på att sova borta, hade också världens bästa mormor. Men just när kvällen kom och det var dags för läggning så kom paniken. Ville hem till mamma. Det var en period. Men som någon annan skrev så kan ni kanske undvika att hon sover borta barnvakt kan komma hem till er så är hon i sin trygga miljö i alla fall? Hjälper telefonsamtal medan hon ligger o ska sova? Ni kanske kan prata tills hon blir sömnig?

Tänker att ja. Hon kommer sakna er. Och det är inte farligt. Låt mormor och morfar titta på bilder på er med henne och prata om mamma och pappa. saknad är inte en farlig känsla. Lr henne att vara i den så försvinner paniken. Och jag skulle ganska omgående låta lillasyster sova borta själv innan hon också lär sig att det är farligt att sakna någon. 

Tack alla ni för att ni tagit er tid att svara!

jag tror och hoppas också att det går över, och några av er nämner att det är klokt att inte sova borta just nu och så har vi tänkt med. Därför har vi knappt haft barnvakt över natten senaste året (kan nog nästan handla om 1,5 år).

Men ibland blir vi tex bjudna på ett bröllop på en annan ort, eller så vill vi åka iväg och springa ett lopp, eller bara ha en lugn kväll hemma - dvs vi saknar att kunna hitta på något tillsammans bara vi någon gång ibland. Men det kanske bara gäller att ha lite mer tålamod 

jag tror absolut det underlättar att hon sover hemma med barnvakt här, ska tänka på det!

vill ju inte tvinga henne men samtidigt vill vi ?peppa? henne i det här. har pratat om att saknad inte är farligt, att vi saknar henne också. jag upplever att det är värst för henne tiden innan och precis när vi ska säga hejdå och åka. då är det verkligen ångest.
sen har hon sagt till oss när vi frågat - att hon längtar efter oss på kvällarna, men enligt farmor/mormor har det Inte ?märkts? då och att hon somnat lätt (dom få gånger hon gjort det senaste åren)