Pyspunka som bunusmamma

För det första, sluta betala för allt! Han får stå för alla sina utgifter själv och för hans egna barn. Dessutom ska han betala hälften av era gemensamma för bostad och mat.

Sluta skjutsa runt hans ungar på aktiviteter, iaf om ni inte delar på ansvaret där för alla barnen.

Och gå ut och ta din drink eller vad du nu än vill! Informera karln om att du kommer att göra ditten eller datten, han är ju iväg på sina grejer också där han bara förväntar sig att du ska stå med markservice.

Varför det?Varför gör du det?Varför gör du det?

TS, du har nog varit lite för snäll, tagit på dig lite för mycket och dessutom av oklar anledning större delen av utgifterna. Hur hade han gjort om du inte fanns? 

Nej, du måste sätta dig med honom och tala om att det här är inte så du vil leva. Visa honom din TS om du tycker det är svårt att prata för jag tycker du har förklara bra. 

Hur länge ska exet ha tillgång till sommarstugan? Varför delar de på den? Hur mycket kan ni använda den? 
Har han råd att ha stugan så ok, men då ska ni ändå dela på era vardagsutgifter - de ska inte falla enbart på dig! Vore skillnad om ni gemensamt hade köpt en stuga som ni ville ha.

Oj TS, du låter fett utnyttjad. Ni bor i DITT hus, du sköter det mesta och betalar för det mesta? Jag frågar som flera andra, varför det?

Nej, att han inte har råd är inget argument, då får han dra ner på utgifterna. Som flera redan har skrivit, hur skulle han leva om inte du fanns?

Vad gör han för dig och dina barn?

Du betalar ju för att hans ex ska ha en sommarstuga. Onödigt snällt kan man tycka. Och så hushållstjänster, ta och barnpassning. Du har aldrig tänkt tanken att du är värd ett jämställt förhållande där man delar på ansvar, arbete och ekonomi?

Har han inte råd med hälften av utgifterna hos/med dig  får han ju sälja sommarstugan. Ställ lite krav.

Du är ju bara utnyttjad till max. Ni jobbar båda heltid- hallå är det nån hemma?

Lägg av, låt honom fixa för sina barn ett par veckor, vägra allt extra i 14 dagar och sköt bara ditt så får han väl se hur kul han får det då.

Man kan inte ändra på någon annan men man kan ändra på hur man själv beter sig och vilka gränser man sätter.

Sluta bränn ut dig själv nu, det är väl inte som att nån betalar dig för det eller? Kommer han att betala din sjuklön sen när du inte längre orkar jobba?

Följ Instagram- mansbebisar för stöd och pepp.

Läs om hundratals kvinnor som kommit igen från utmattning eller blivit av med migrän, stress och t.o.m fibromyalgidiagnos efter att de dumpade sin mansbebis.

Så ledsen jag blir av att läsa detta.
Du lever i en situation som gör dig sjuk. 
Jag tycker du ska söka samtalsstöd på vc för att stärka dig själv och sätta sunda gränser.
Du sliter ut dig själv för att göra alla nöjda och betalar för allt och alla. Men du då, var tar dina behov vågen? Din livsglädje och återhämtning? 

Hej, tack för svar, nu känns det lite bättre. Han är en bra pappa och tar hand om alla barnen, men aktiviteterna tar mycket tid och jag känner att mina behov kommer på sista plats jämt, om dom åtminstånde fick komma fram ett par gånger per år.

Jag har i alla fall beställt ett kreditkort som jag kan handla mat med, och enkelt skriva/dela upp.

Har varit otroligt låg denna vecka, vet inte om han märkt något men säkert, men inte sagt något. 

Han kanske är en bra pappa (varannan vecka?) men rent ut sagt rätt kass som partner då du får stå för mestadelen av både hushållssysslor och utgifter.

Att du är sjukskriven den här veckan och har fysiska besvär visar på att du är UTMATTAD. Den är fördelningen i relationen gör dig sjuk och risk finns att du bränner ut dig. Det kommer ingen gynnas av.

Du måste säga STOPP. Nu räcker det. Det funkar inte. Du har rätt att må bra i ditt liv. 

Dags att bli förbannad och bara sluta. Låt korthuset falla.

TS, 

jag har skilda föräldrar. Jag är själv vuxen nu. Det var alltid min pappa som tog hand om mig, skötte allt oavsett om  han hade en kvinna, styvmorsa där eller inte. Han hade anpassat sitt liv så att han uppfyllde sin papparoll. 

Vad jag kan se har hänt här i din situation är att det blivit fel på mer än en sak. 
- Det är han som ska ha det anpassat så att han kör, ordnar med sina barns aktiviteter. Inte du. 
- Du blir utnyttjad ekonomiskt på ett sätt som aldrig kommer bli okej, inte nu och inte i framtiden. 

Du kan ha valt att inte ha barn sedan tidigare, eller du kan inte få biologiska barn. Du har valt en man med barn. Det enda som det ska betyda är att du är trevlig mot de här barnen och resten är faktiskt hans jobb som är förälder till dem. 

När det gäller den där sommarstugan så vore det rimligt att antingen köper han ut henne (mamman till barnen) eller så köper hon ut honom eller så säljer dem den. Det är en affär som bara är till deras fördel och för barnen. 

Han har ett misslyckande bakom sig och han borde vara mer rädd om dig, TS. Inget av detta är såklart barnens fel, men han som vuxen måste äga sitt ansvar och inte lägga över det på dig. 

Jag märkte en annan sak som du skrev här senare när du återkom i tråden. Du skrev att du vet inte om han märkt att du varit påverkad av allt. Det betyder att du medvetet håller tillbaka dina egna signaler, som om de inte får lov att finnas, istället för att delge honom dem. En bra partner är där för dig för att lyssna, stötta, förstå och göra positiva förändringar. Du lyssnar och respekterar inte dina egna signaler. Du tar dem inte på allvar. Du skyller lite på dig själv här och lite hit och dit. Sluta upp med det. Självklart är detta en jobbig situation och hade varit för vem som. Det är inte hans positiva sidor här som vi "attackerar", jag märkte att du skrev precis som om han måste tas i försvar och han gör detta bra och så vidare. Det vi fokuserar på är det som är problemen och det som behöver ändras, främst för din skull, men också i slutändan för hans skull, för annars kommer du bränna ut dig. Alla har sina gränser och de ska respekteras. Anhöriga behöver inte förstå dem för att respektera dem, för att godkänna dem. De ska respekteras. Dina gränser måste du respektera (det har du inte gjort, det är därför du mår som du mår nu, även om du försöker fighta vidare utan att egentligen ha ändrat på någonting som från början ger dig de här signalerna att något är fel). Vidare måste din partner respektera dina gränser. Du ska inte ursäkta dig. Ta dina signaler på allvar. 

Jag kör inte barnen, men det påverkar mig på andra vis, jag behöver hålla taktpinnen hemma mest hela tiden. Det är en aktivitet som han älskar så jag fattar att han vill vara med alla timmar den tar i veckan. Men man behöver göra andra saker också, och det blir jag som mest lite alltid men mest gör dom för aktivitet tar för mycket tid.

Jag har egna barn också, och jag får hjälp att köra dom med såklart när det är aktiviteter.

Sommarhuset är hon redan utköpt ur ordentligt. Vi har såklart första tjing men hon är där när vi inte är där. 

Ber om ursäkt, jag missade att du har egna barn. En lösning är att han antingen gör om  i sitt schema på annat vis eller gör om i deras aktiviteter så de inte förlitar sig på dig då. Du har valt föda dina egna barn, du kan inte ta dig an samma ansvar om hans också. Han måste ta sin roll. 

Varför i hela fridens namn har den mamman tillgång till er sommarstuga när hon är utköpt ur den? Där ju befängt. Hon har alltså mottaget en härlig summa pengar och sedan så har hon ändå fri tillgång till den, fast andra tjing då. Hon har verkligen gjort en bra affär, det måste jag ge henne. 

Du måste börja sätta ner foten, annars kommer du bara fortsätta må dåligt tills du kraschar, tyvärr. Då kommer det bli mycket värre innan du blir bra igen, tro mig, du vill inte hamna där.