Skäms för dålig ekonomi

Ps. Det är alltså den ?relativa? fattigdomen som är plågsam, jämförandet. Inte oro för pengarna i sig, att de inte ska räcka osv. Vi klarar oss, det är bara det att ?alla andra? har så mycket mer. Och då känner man sig så misslyckad med mindre. 

Hej!
jag känner igen mig litegrann i det du skriver. Jag känner att jag borde ha kommit längre. Har en medicinsk utbildning och tjänar 40k i månaden. Har inget sparande, bor i hyresrätt, är ensam med två barn. Jag hade en priviligerad uppväxt och där nästan alla mina vänner fick ut förskott på arv eller fick kontantinsatsen till sin första lägenhet, men inte jag eller mina syskon. 

Pappan till mina barn spelade bort min kontantinsats och mina sparpengar så jag har noll sparat. Nu efter separationen har jag lite lån smålån pga att jag köpte nya möbler då vissa saker inte tillföll mig. 

det kommer att bli bättre, jag tänker att ngn gång kanske jag känner att jag kan se bort och förbi det där förbenade ordet ?borde ha?. Nu i dessa tider tänker jag att jag säkert aldrig hade haft råd med ränteläget om jag ägt min bostad :) 

Jo, det kommer att bli bättre. Det måste man ju tro. Det är bara den där stressen. Om jag betalar av mina skulder i nuvarande takt så är jag 55 när jag är skuldfri. Det är ju en hisnande tanke. Ska jag då börja harva och spara till en kontantinsats? Det kommer jag ju aldrig få ihop!

Du har rätt i att ?borde ha?- tänket bara är destruktivt. Man borde i stället glädjas åt det man FAKTISKT HAR, i stället för att gräma sig över vad man inte har.

Men hur gammal är du? Känner du också stress över omgivningens syn på dig?

Rimligtvis borde ni ju kunna spara en rejäl slant även på era inkomster.
men varför är det så B att bo i hyresrätt? Ni har ju bostad. Bor i hyresrät, har haft BR. Så jädrans mycket bättre med hyres.

Jag är 38 :) jag känner ibland stress, men tänker att jag ändå har det bra som det är. när jag växte upp bodde alla i hus förutom en klasskamrat. Nu är mitt barn det enda som bor i hyresrätt. 

Jag tänker att alla har  olika förutsättningar 

Vad konstigt! Jättemånga (584) som har läst, men bara två som har skrivit något... Är det vanligt att det är så?

Äsch, tänk inte på det, TS! Jag gissar att ni har mer tid för era barn än vad deras klasskompisars föräldrar har, och kanske mer kunskap/intresse av att göra utvecklande saker med dem...? Det är nog de andra föräldrarna lite avundsjuka på. Som kulturarbetare "hör det till" att bo i hyreslägenhet, så det bör ni fortsätta med. Antagligen skänker ni allt ert överflöd till Läkare utan gränser och Amnesty. 

Jag tycker din inkomst låter rätt hög.
Men det är klart, har man barn att försörja så kanske det är lite pengar ändå...

Jag har alltid haft dålig ekonomi.
Men om det är något som inte känns rätt med det sättet andra runt omkring lever, så kan ni ju värdesätta andra saker som familj.

Ni måste ju inte köpa de allra nyaste sakerna, det är upplevelser som man minns mer från barndomen.
Ni kan ju göra roliga saker som inte är så dyra med barnen.

Jag tycker att du ska lyssna mer inåt, är det okej för dig att bo i hyresrätt? 
Om inte, så kanske ni måste jobba på att få bättre inkomster.
 
Det finns ju en del fördelar med hyresrätt, allt är inte svart eller vitt. Om något går sönder i en bostadsrätt blir det dyrt att fixa, medan man (oftast) får hjälp att fixa det i hyresrätt.

Finns inte mycket att skriva. Ni sitter i den sits ni gör pga av val här i livet och de kan inte göras ogjorda. 

Du får jobba med dig själv, släpp avundsjukan och njut av det som är bra med ert liv och era val. Livet är för kort för gå omkring och vara missnöjd. Titta på nyheterna ett par veckor, så får du perspektiv. Era barn har t ex en pappa som är hemma mkt.