Ångra namnval

Barn växer oftast in i sitt namn. Jag ångrade också vår dotters namn först. Men nu heter hon verkligen det. Jag kunde inte komma på något namn som hade känts bättre och då bytte vi inte. Men jag tycker man ska byta om man vill. Vad tycker du om Estrid? Påminner ju om Ester. 

Jag känner igen mig. Jag har fyra döttrar och jag har insett att jag dras till samma typ av namn. Dotter nummer 2 och 3 har därför förvirrande lika namn vilket jag inte ens insåg när vi valde namnet till nummer 3. Älskar båda namnen. När vi fick veta att vi skulle få en fjärde tjej funderade jag hela graviditeten men var inte något som kändes helt självklart. De jag gillade mest var för lika de övriga. Funderade bl a på Eira. Även på Aria, men även det kändes för likt övriga och lite ?hitte på?.
Nu är min fjärde flicka 3 år och jag har vant Mig. Jag kom aldrig på något bättre namn och hennes namn är inte likt systrarna vilket jag tycker är bra
hoppas du landar i något som känns bra!

Klart ni kan byta.
Kan också vara så att barnet växer i namnet.

Estrid tänkte jag också på spontant. 😊
Ayda,aida, leia, naima, men de kanske blir för lika Eira..

Hester är ju ett liknande namn, känner en engelsk tjej som heter så, fast i Sverige kanske folk förväxlar det med Ester.

I många länder ska man registrera namnet inom ett par dagar efter födseln, men i Sverige verkar många ha en märklig uppfattning om att ett namn ska passa på en viss person, trots att det är omöjligt att veta hur en bebis kommer att se ut som barn, ungdom och vuxen. 

Välj ett namn som ni tycker är fint och strunta i det där med vad som passar. 

Ångra namnval

Jag har en dotter på knappt två månader där jag känner mig osäker på hennes namn. Hennes storasyster heter Eira. Det tog väldigt lång tid för oss att hitta och bestämma oss för Eiras namn, men när vi väl gjort det älskade jag det. Jag upplever det som både ett starkt och vackert namn med rötter både i Sverige, Finland och Storbritannien (precis som flickorna har). 

Denna lilla tjej har på prov hetat Ester sedan graviditeten. För mig känns det som att vi bara inte hittade något bättre. Jag tycker att det ?duger?, men känner inte för det lika starkt som för storasysters namn. I kombination med Eira tycker jag det känns bättre, samma sak i kombination med mellannamnen. Men för sig själv känns det bara? meh? Vilket känns extra dåligt då vi verkligen jobbade på storasysters namn och jag känner mig så nöjd med det. Jag tycker heller inte att namnet passar henne och ser henne inte som en Ester. 

Hade inte detta problem med första tjejen, namnet passade direkt. Men kanske växer Ester i sitt namn? Hur upplever ni som haft liknande känslor det, blir det bättre med tiden? Har ni kanske t.o.m. bytt namn och hur kändes det? 

Jag har ju inget namn på lut som jag skulle föredra. Pappan (och alla andra) gillar Ester, men han tycker inte att det är lika noga som jag tycker. Hade jag pushat för ett annat namn hade han nog kunnat tänka sig att byta. 

Hjälp och input? Är det ens rimligt att byta? I så fall förslag på andra namn? Inte för gulligt, inte bland de absolut vanligaste, men behöver inte vara ovanligt och ska inte vara ?konstigt?. Om det hade nordiska och/eller brittiska rötter vore ju roligt, men inget krav. 

Tldr Tvåmånaders dotterns namn känns inte helt hundra. Vänjer man sig eller ska man byta och i så fall till vad?

Ångra namnval

Jag har en dotter på knappt två månader där jag känner mig osäker på hennes namn. Hennes storasyster heter Eira. Det tog väldigt lång tid för oss att hitta och bestämma oss för Eiras namn, men när vi väl gjort det älskade jag det. Jag upplever det som både ett starkt och vackert namn med rötter både i Sverige, Finland och Storbritannien (precis som flickorna har). 

Denna lilla tjej har på prov hetat Ester sedan graviditeten. För mig känns det som att vi bara inte hittade något bättre. Jag tycker att det ?duger?, men känner inte för det lika starkt som för storasysters namn. I kombination med Eira tycker jag det känns bättre, samma sak i kombination med mellannamnen. Men för sig själv känns det bara? meh? Vilket känns extra dåligt då vi verkligen jobbade på storasysters namn och jag känner mig så nöjd med det. Jag tycker heller inte att namnet passar henne och ser henne inte som en Ester. 

Hade inte detta problem med första tjejen, namnet passade direkt. Men kanske växer Ester i sitt namn? Hur upplever ni som haft liknande känslor det, blir det bättre med tiden? Har ni kanske t.o.m. bytt namn och hur kändes det? 

Jag har ju inget namn på lut som jag skulle föredra. Pappan (och alla andra) gillar Ester, men han tycker inte att det är lika noga som jag tycker. Hade jag pushat för ett annat namn hade han nog kunnat tänka sig att byta. 

Hjälp och input? Är det ens rimligt att byta? I så fall förslag på andra namn? Inte för gulligt, inte bland de absolut vanligaste, men behöver inte vara ovanligt och ska inte vara ?konstigt?. Om det hade nordiska och/eller brittiska rötter vore ju roligt, men inget krav. 

Tldr Tvåmånaders dotterns namn känns inte helt hundra. Vänjer man sig eller ska man byta och i så fall till vad?

Ja, något är det ju som gör att jag har svårt att landa i namnet. 

Tack för förslag!

Du kan fortfarande byta, det blir mycket svårare om bara några månader när hon redan börjat lystra till sitt namn, och när det kanske finns fler människor runt henne som också måste lära om.

Eira och Ester passar inte ihop. Eira är sagoaktigt, mystiskt... man tänker på Avalons dimmor. Ester däremot är gammaltestamentligt. Det väcker helt andra associationer av öknen, det judiska folket, och även av sträng gammaltestamentlig bokstavstroende kristendom. Dessutom tycker jag att Ester är fult rent ljudmässigt, vilket Eira inte är - tvärtom. 

Kanske Moira, Malva, Alva, Alvhild, Junia, Elfride, Clara, Carla, Isolde, Ofelia, Isadora ..?

Herregud hur gammal är du? På riktigt? Varför duger inte Ester? Jag tycker den andra namn är fulare än Ester, men iallafall om du gillar inte Ester byt bara. Det spelar inte så stor roll för att skapa ångest över det.