Barnvakt?

Varför skulle det inte vara ok? Om brorsorna inte vill/kan så kan du ju även anlita en barnvakt. 

Jag har inte råd att anlita barnvakt men självklart skulle ju mina stora barn får en peng för att de är barnvakt etc. 

Bara känns som att jag är en dålig mamma om jag låter de vara ensamma hemma medans jag går ut och dricker alkohol och dansar. 

Det är klart att det är okej! I en familj hjälps man åt och det är inte för mycket begört att ungdomar passar ett syskon kanske 5 timmar i månaden, så att mamman kan ha lite ledig. Och jag skulle aldrig betala mitt barn för det, jag anser det som en självklarhet, som hjälp med hushållssysslor.

Min äldsta son är 17 år, yngsta har precis avslutat sina år inom förskolan så han blir 6 år i år.
Den äldre har noll koll på barn och det kommer dröja LÄNGE innan vi låter honom vara barnvakt. Han är helt enkelt inte lagd åt det ansvarstagande hållet. Han är duktig på annat, skolarbete och idrott. Men passa småbarn - nej!
Hans bror har också misstänkt NPF och saknar till viss del impulskontroll och är ganska så gränslös. Jag kan lämna dem en kvart om jag behöver gå till affären men då måste de antingen titta på något tv-program som jag vet att den lilla är totalt trollbunden av medan den stora sitter bredvid UTAN telefon. Fullt fokus.
Eller så måste den lilla få vara med den äldre i hans rum och se på när han spelar FIFA. Är det inte uppstyrt så blir det kaos!

Nu lever jag i en relation så den sortens längtan lever jag förstås inte med. Men jag har ingen egentid annat än mitt jobb, så att gå till jobbet är numera mitt lufthål. AW har jag inte varit på sen kanske 2016 innan jag blev gravid. Antingen så jobbar min make (han är skiftarbetare) = jag är ensam hemma eller så är vi båda hemma men då måste en av oss fokusera på det yngre barnet och den andra fixar mat, plockar undan, städar, tvättar osv. Det finns inte tid. Jag lyssnar på poddar och böcker medan jag hänger tvätt och städar. Jag önskar att det var annorlunda men förutsättningarna är helt enkelt så här nu. Vi har ingen familj nära heller som kan avlasta.

Är dina äldsta söner tvillingar? Du sa att dom är 17 år? 🙂

Ja! Det är väl det jag är rädd för att jag vet ju inte vad som händer om jag inte är hemma. 

En timme fungerar bra.
Men det är lite samma här, då försöker jag också ofta fixa någon film eller liknande. 
Men om jag ska vara borta från etc kl 19-02 (med restid) känns läskigt att inte ha kontroll... 

Radyzer. Ja mina äldsta barn är tvillingar Men väldigt olika personligheter 

Ja det tycker jag är ok om alla barnen är ok med det. Åldrarna är inget hinder just för det. 

Barnvakt och barnvakt. Det är väl helt enkelt så att barnen är stora nog att vara ensamma hemma ibland och att man i en familj hjälps åt.

Kul och kul, allt är inte kul jämt men man ställer upp för varandra och hjälps åt i en familj som flera här nämner. 

Klart att 17 åringar kan vara barnvakt! Jag satt ofta barnvakt åt mammas väninnors barn som var singel, då var jag 15 år, barnkär och kanske rätt mogen för min ålder. Det var ju inte mina syskon så ansvaret var än högre och det fanns alltid någon att ringa ifall jag behövde. Satt också barnvakt åt min lillebror.

Kanske du har någon granne du känner förtroende för som de äldre grabbarna kan kontakta med ifall de behöver när du är på något på egen hand? Fråga kan man ju alltid. 

Försök att släppa på kontrollen och lär dina äldre söner att ta lite ansvar, de är ju nästan myndiga. Vet att mognad inte handlar om ålder men genom ansvar växer man . 

Det finns ju mobiler och första gången du gör något på egen hand kan ju vara något enkelt som att träffa någon kompis över en fika, gå på bio eller shopping för dig själv. 

Våga pröva säger jag,du kanske kan bli glatt överraskad hur du oroat dig i onödan! 

Normalt sett så absolut. 17åringar har absolut "åldern inne" för att vara barnvakt en kväll. Och du behöver inte ha dåligt samvete över att du går ut och roar dig!

Sen är det klart att det behöver vägas in hur just dina barn är, både vad gäller ansvar och hur de håller sams med varandra. 

Nej och det är ju det knepiga. Man vet inte. Men jag är tex inte bekväm med att lämna dem mer än kanske 15-20 min för så som jag känner min yngsta son så kan han på impuls får för sig att göra saker som det inte finns en chans för min stora son att parera. Han har inte tillbringat tillräckligt mycket tid med sin lillebror för att kunna förutse och hantera utbrott och annat. Och det vill jag inte lägga på honom heller. 

Jag var också barnvakt mycket själv som barn, jag älskar småbarn. Mitt yngsta syskon kom när jag var 12 och ända upp genom skolåren hämtade jag mina småsyskon på förskola och från fritids. För att jag ville det och blev betrodd med ansvaret.. Men där fanns inte så mycket oförutsett som kunnat ske.

Har ni fina grannar som du litar på så testa det någon kväll. Säg till en granne att dina barn kommer att vara ensamma, att äldre syskon finns hemma och har ansvar men så att de vet. Kanske kan de knacka på efter en stund och bara kolla läget? Eller att ni bestämmer att dina barn äter hos grannen så vet du att de får middagsmat och att dina äldre barn slipper rodda med matlagning och disk? Så hade jag önskat att vi kunde göra, vi har fina grannar. Men min yngsta har även problematik kring mat och det kan jag inte lägga på min stora son att sköta.