Jag har kunskaper inom språk och barnbokslitteratur i synnerhet, samt är mycket intresserad av AI-genererad text. Jag tror absolut att AI kan hjälpa till en bit på vägen här. Med tanke på hur tokigt det kan bli, så kan man inte göra det här för barn än så länge. (Jag arbetar själv i förskola och vet att chat gpt3 inte fixar det hela. Bing gör dock bättre texter utifrån litteratur, eftersom den väver samman redan kända texter men det fungerar inte alls ändå, utan blir mer av en pastisch.)
Jag kan dock gärna hjälpa till att träna din AI.
Jag provade din AI genom att skriva in Elsa Beskows barnbok och matade in: "Det var en liten, liten gumma." Svaret blev ganska skämmande, som du ser. Jag hjälper gärna till att träna din AI utefter hur man skriver en saga, trots att jag är tveksam kring att en AI kommer att kunna generera en korrekt saga inom 50 år, men man vet ju aldrig. Om du vill ha hjälp, kontakta mig i så fall via PM.
Så här skrev din AI:
"En liten, liten gumma
Kapitel 1: En ensam liten gumma
Det var en gång en liten, liten gumma som bodde i en liten stuga mitt i skogen. Hon var så ensam och hade ingen att prata med. Varje dag gick hon ut i skogen för att plocka bär och svamp, men hon kände sig alltid så ensam när hon var där ute.
En dag när hon var ute och plockade bär hörde hon något som lät som en liten fågelunge som pep. Hon gick närmare och såg en liten fågelunge som hade fallit ur sitt bo högt upp i ett träd. Gumman kände medlidande med fågeln och bestämde sig för att hjälpa den.
Hon klättrade upp i trädet och hämtade fågelungen. Hon tog hand om den och matade den med små bitar av bröd och mjölk. Fågelungen blev snabbt starkare och kunde flyga igen. Gumman var så glad över att ha hjälpt fågeln och kände sig inte längre ensam.
Kapitel 2: En oväntad gäst
En dag när gumman var ute och plockade bär hörde hon något som lät som en björn som morrade. Hon blev rädd och försökte springa därifrån, men hon snubblade och föll. När hon öppnade ögonen såg hon en stor björn framför sig.
Björnen tittade på henne och sa: "Var inte rädd, jag kommer inte att skada dig. Jag är bara hungrig och letar efter mat." Gumman tittade på björnen och insåg att den var mycket vänlig och inte alls farlig.
Hon bjöd björnen på lite bröd och mjölk som hon hade med sig och björnen blev så glad att den bestämde sig för att stanna hos gumman. De blev snabbt vänner och björnen hjälpte gumman med allt hon behövde.
Kapitel 3: En lycklig liten gumma
Gumman var nu inte längre ensam. Hon hade fågeln och björnen som vänner och de gjorde allt tillsammans. De plockade bär och svamp, byggde en koja och hade picknick i skogen.
Gumman var så lycklig att hon inte längre kände sig ensam. Hon visste att hon alltid hade sina vänner vid sin sida och att de skulle hjälpa henne när hon behövde det.
En kväll när gumman skulle gå och lägga sig tänkte hon på hur tacksam hon var för sina vänner. Hon visste att hon aldrig skulle känna sig ensam igen. Hon somnade med ett leende på läpparna och drömde om alla äventyr hon skulle ha med sina vänner i skogen.
Slut på historien. Godnatt!"
