9 månader och joller

Ja lärde mig gå och tala sent. Jag har asperger, så visst skulle det kunna ha med autismspektrumet att göra.

Det kanske är lite för tidigt att ställa en diagnos. 

Tycker inte alls det låter ovanlig. Han lägger fokus på det han tycker är roligt, dvs att ta sig framåt. Språket kommer. Du behöver inte oroa dig. Har en 15 månaders hemma. Tyckte han var sen med allt om man jämför med jämngamla på öppna förskola. Efter han fyllde ett år så bara allt kom på en gång. 

Inget ovanligt. Det är väl vid 10 mån bvc "kontrollerar" det. Min yngsta hade inga konsonanter då, fick ett extra läkarbesök nån månad senare men då hade det kommit igång.
Hon var förvisso sen med talet nu (remiss till logoped vid 3 år, är nu 5) men ingen misstanke om diagnos. 

Du kanske bara driver med mig,  men ja, jag har alltid haft oro för det eftersom han fick syrebrist vid förlossningen,  men mådde däremot snabbt bra. Antar att BVC och läkare har koll på det när de följer honom. Det jag undrar med min fråga var att få tips, förutom det jag redan gör, eftersom bebisen uppenbart är sen med sin jollerutveckling. Men tack för ditt svar om du inte driver med mig.Ja, jag förstår att det är för tidigt men jag önskar ändå få alla tips jag kan från de som upplevt liknande med sina barn. Språket är väldigt viktigt. Vet du hur dina föräldrar jobbade med ditt språk när du var en bebis? Tack för ditt svar! 
Jag håller med att det säkert kan vara så. Jag hoppas det i alla fall så klart. Alla föräldrar vill ju sina barn väl och mitt första barn har fysiska handikapp. Skulle vara skönt att inte behöva anpassningar pga det lilla barnet också. Hur jobbade ni med framförallt språket då innan ett år?
Tack!Bvc är lite bekymrad och sa att det absolut bör komma igång till 9 månader vilket är nu. Vi får se vad de säger när jag talar med dem. Då kanske jag kan få konkreta tips hur man kan gynna språket.  Hur är det hos logopeden? Men det kanske är mer för lite större barn! Tack ännu en gång.

Tino: Jag var 15 månader gammal när jag lärde mig enstaka ord som mamma, pappa osv, så du behöver inte oroa dig. Ditt barn kommer att börja prata förr eller senare. 

Jag tycker ärligt talat inte att logopeden är så givande, i vårt fall. Kanske också har att göra med att de aldrig varit oroade, främst för att hon alltid förstått och kommunicerat (de diskussionerna kom dock när hon var äldre). 

Visst får vi en del tips, nu lite spel för att träna specifika bokstäver men annars är det ju mycket standardrådet: prata med barnet, läs och sjung (som äldre sen också återupprepa med korrekt uttal). 

Vår son säger fortfarande inte mer än sitt ord ?där?. Såklart tycker jag det är lite jobbigt och tråkigt. Vill som alla andra mammor att han skall säga mamma. Svårt att inte jämföra med andra barn i samma ålder som redan kan mamma, pappa, mormor, titta, där, boll och mycket mer. Jag märker dock att min son förstår otroligt mycket. Om jag säger att vi skall byta blöja eller tvätta händerna går han till badrummet. Säger jag att vi skall äta så går han till sin stol i köket. Skall vi ut och gå så hämtar han skorna. Jag försöker alltid prata med honom om vad vi gör, typ nu tar vi på strumporna, nu skall vi bada, nu skall vi gå ut och gunga. Han förstår så otroligt mycket så jag är inte så orolig för språket även om han inte pratar så mycket än. Sedan läser vi mycket. Han har alltid gillat böcker och pekar mycket. Ibland känns det som han försöker säga babblgarnas namn, han favoritbok, men han lyckas inte riktigt få fram rätt ljud. 

Tusen tack. Ditt svar ger mig hopp. Även om bebisen skulle ha en diagnos så kommer jag göra allt jag kan att han ska få ett språk. Jag märker att bebisen gillar när jag sjunger så det gör jag ofta. Och kanske har han börjat förstå sådant som nej, kom och sitt namn. Vi får väl se om han behöver stöd av tex logoped längre fram. Bebisens storebror talade mycket tidigt och snackar hela tiden.  Så detta känns lite ovant. 

Jag förstår att det känns tråkigt,  det tycker jag också. Att kommunicera är så viktigt och typ hela essensen med att vara människa. Jag själv älskat barnböcker och storebror ville mest lyssna på sagor i denna åldern. Lillebror verkar inte riktigt lika road, han vill bara gå och eventuellt trycka på knappar på böcker med ljudeffekter. Jag hoppas språket kommer igång för er, oss också. Tack för ditt svar. <3

 

Har ett barnbarn som inte jollrade så mycket. Hon började inte prata vid ett-två årsåldern och fick logopedkontakt vid 2,5 års ålder. De klippte tungan på henne då kort tungband kan göra att barn  inte kan uttala vissa konsonanter. De kan också ha svårt att amma och få mycket gaser i magen med kolik  (vilket hon hade haft). Nu pratar hon för fullt ( 5 år). Det dröjde till 4 årsåldern innan talet kom igång. Hon har fortfarande svårt med vissa konsonanter.