• Fruekorre

    Det plågar mitt lilla hjärta

    Jag har skapat kaos och de brinner i mitt hjärta.
     
    För många år sedan umgicks jag i ett större sällskap där vi sågs ganska ofta. Vi var unga och de erbjöds festligheter och annat trevligt som middagar osv...ja ni fattar. I det umgänget fanns en kille som levde ett helt annat liv än mig. Vi var otrolig olika och jag kunde aldrig få ihop hur vi skulle kunna passa ihop. Vi var ändå bra vänner.
    Men det kom ett tillfälle då han börja visa intresse för mig. Jag ville inte förstöra något så jag tog till min flykt och jobba mer så vi inte kunde ses. Hade ett hopp om att han skulle ge upp men inte. Jag fick höra av en bekant att jag va ett ligg för honom bara och jag trodde ju de. 
    De sluta med att jag avvisa honom där och då. Vår vänskap blev aldrig likadan eller det fanns inget kvar. Han kom inte på någon fest då jag var med (då hade han annat). Men tiden gick och han skaffa en partner och även jag. 
     
    Då vi möts har de funnits en brinnande känsla hos mig alltid, jag har önska att han ska höra av sig under så många år för jag har inte vågat. De har ju inte hänt. Men idag, nu så är båda han och jag singel. Jag hitta honom på en sida där jag ville kolla om vi skulle matcha. Och de gjorde vi...jag hoppades så att han skulle skriva för jag kan bara inte. Jag vet inte om de här bara handlar om jakten eller ett avslut förut som aldrig blev bra... Vad tror ni?
     
    Men samtigt som de här gör kaos i mitt huvud så är det något annat som tynger mig med. Jag har träffat en person som är så fantastisk fin på alla sätt. Lugnet i mitt liv och otroligt gullig. Men han är upptagen med sambo, barn, hund och villa. Jag skulle ju aldrig förstöra något för dom, har aldrig berättat eller försökt flörta in mig på något sätt. Undviker han på jobbet för att det är det bästa. Men han lyckas alltid söka upp mig, kommer där jag är osv. Jag upplever han söker kontakt och trivs i mitt sällskap. Detta är otroligt jobbigt....der plågar mitt lilla hjärta. Hur ska man tänka för att tänka rätt? Tar plågeriet slut tillslut, man kanske kommer på bättre tankar.
  • Svar på tråden Det plågar mitt lilla hjärta
  • Anonym (Az)

    Ibland är det lättare att få bekräftelse från andra när det i själva verket är ens egen bekräftelse man är ute efter. Att älska sig själv. Att ha modet att göra det man är rädd för. Att våga drömma. Det kan så klart innefatta en av dessa herrar. Eller bägge. Men du vet vad som är rätt och fel och vad du vill. Du måste bara lyssna på din egen röst.

  • Anonym (Hmm)

    Jag tror du söker ett avslut och att det finns en gnutta f.o.m.o. (fear of missing out). Jag tror inte du var så intresserad av honom egentligen men att du ångrar dig av nyfikenhet.

Svar på tråden Det plågar mitt lilla hjärta