Min särbo väljer bort min dotter

Absolut inte ok. Så elakt mot din dotter. 

Trist, men du kan inte tvinga med din dotter på särbons alktiviteter.

Det finns flera sidor i detta:

För det första skulle jag inte vilja ha en partner som inte gillar mitt barn och vill mitt barn väl och respekterar att mitt barn är viktg för mig. Det skulle liksom vara en grundförutsättning.

Sen behöver man inte alltid umgås tillsammans med barnen när de är så stora, men om särbons barn ska med, men ditt inte är välkommet, det skulle inte vara okej nånstans. Jag skulle inte välja bort tid med mitt barn för att semestra med någon annans barn och mitt blev lämnat hemma. Jag skulle inte följa med vid ett sånt upplägg. 

Sen är det alltid knepigt när man ska sammanföra barn i olika familjer och förvänta sig att de ska klicka och gilla varandra bara för att de vuxna gör det. Det kan ju även gälla om jag umgås med en kompis med barn i samma ålder, bara för att barnen är i liknande ålder betyder inte att de trivs ihop. Och det kan bli jobbigt om det förväntas att man ska hänga med varann bara för att föräldrarna vill hänga. 

Om jag var du så skulle jag umgås med särbon bara när det är ni vuxna, inga barn. Och inte försöka tvinga ihop era barn med varandra eller som nåt slags låtsasfamilj. Därför skulle jag avstå resan, den kan din särbo resa på med sitt barn och du gör egen aktivitet med ditt barn. 

Sen låter din särbo också rätt rigid och trist, allt ska vara på hennes sätt. Inte heller det skulle jag gilla att ha i längden. 

Såklart inte, men TS kan välja bort särbons exkluderande aktiviteter. Till och med välja bort särbon om det är så. 

vilket vidrigt beteende. Hade lämnat på studs

Jag har aldrig varit i din situation, men jag har varit i din dotters situation. Jag är över 30 idag men jag och mina helsyskon har systematiskt också blivit bortvalda till fördel för styvsyskon och halvsyskon. 

Vi har inga diagnoser eller svårigheter för någon att skylla på men sedan vi var i tonåren har semestrar och familjeaktiviteter planerats utan oss.

Jag trodde genuint att sorgen och smärtan skulle avta när jag blev vuxen men när jag ser gemensamma aktiviteter och resor på sociala medier som vi inte blivit inbjudna till blir jag fortfarande så jävla ledsen. 

Påverkar definitivt min relation till min förälder! Om du vill ha en bra relation till din dotter ska du kanske lämna eller stå upp för henne och kräva att hon är välkommen om du är välkommen.

Alternativt att du och din partner gör saker utan barn och med era respektive barn separat.

Men åk inte på resor utan henne om partnerns barn är med!

Många människor kan tycka att diagnosbarn är mer krävande, det måste du bara acceptera. Du kan inte ändra världen och alla andras synsätt, du kan bara ändra ditt förhållningssätt till det hela. Om dottern undrar så förklara som för ett "vanligt" barn att alla inte trivs att umgås med alla hela tiden och att det bara är så. Hon hade kunnat ses som krävande även utan en diagnos menar jag, och det är helt normalt.

Nej, du behöver inte dumpa din särbo för att hon har en fullständigt normal och förståelig inställning. Ditt barn är din guldklimp men det är hon inte för resten av världen, tyvärr.

Hon har begränsat med semester, ska hälsa på sina vänner och vill inte tumma på sina aktiviteter. Inte jättekonstigt. Vad får en 17åring för behållning av ett sådant upplägg? Det är inte hennes barn och om hon i övrigt är trevlig och umgås med ditt barn vid normala aktiviteter när ni ses ser jag inte problemet. Tonåringen har en förälder till.

Kan tycka att du borde göra slut. Kanske din särbo har tilltalande sidor som du inte redovisat i trådstarten, men allvarligt talat- HUR kan du vilja vara ihop med en person som har en sådan inställning till ditt barn?

Det är lätt löst. Det är bara att svara henne att då kanske hon helt enkelt inte är något för dig?