Kromosomavvikelse KUB

På kub i början av februari mättes nackspalten på fostret till 7,5 mm.
Det fanns även hygrom (vätska i buken/ryggen på fostret)
Fick träffa läkare direkt som förklarade att detta med största sannolikhet inte är förenat med liv, och att det förmodligen är någon form av kromosomavvikelse. Alla parametrar sköt i höjden och vi bestämde där och då att vi skulle göra en abort.

(Bland det värsta jag vart med om, gråtit så  jag tror tårarna tagit slut, en sorg som för alltid lämnat ärr i hjärtat osv men det är egentligen inte anledningen till att jag skriver här)

Nu till det som kommer förfölja mig till graven:

Vi blev erbjudna att ta ett fostervattenprov där och då för att se vad det va som va ?fel? på fostret. Förklaringen va att det är bra inför framtiden om vi skulle försöka bli gravida igen. De fick inte ut så mycket vätska men de sa ordagrant 
?Äh går det så går det? FÖR ANNARS TAS JU PROVER PÅ FOSTRET I VILKET FALL!

Aborten gjordes, riktigt fruktansvärd historia alltihop osv men nu va det dags att vänta in provsvaret.

Väntade nästan TVÅ MÅNADER då jag tillslut fick tag på läkaren:

Fostervattenprovet som togs hade blivit kontaminerat med mina celler = analys kunde inte utföras.

Jag frågade då om prover på fostret hade tagits vilket de sagt skulle göras och får till svar att ?nej eftersom vi gjorde fostervattenprov så gjordes inte mer tester?
Det finns inget mer att göra.

Vi kommer med andra ord aldrig få reda på vad som hänt.
Vi har tagit ett liv som va så efterlängtat och skulle bli så älskat, på grunder som vi aldrig kommer få reda på..
Har någon mer vart med om liknande?
Ska man bara släppa det efter alla dessa månader av funderingar och ångest..? 
Resonerar sjukvården att det inte spelar någon roll när man ändå valde abort? 
Finner det otroligt respektlöst gentemot oss då det är ett fruktansvärt trauma att gå igenom och sätter spår psykiskt 

Blev en lång historia, hoppas någon orkar läsa som vart i liknande situation