Att plugga med familj och hus?

livet är för kort för att vänta på optimala förutsättningar. Många jag känner har pluggat när de har barn och gjort uppehåll för barn och det har gått utmärkt.

Men sen är det ju ekonomin, det bygger ju mer på att din man behåller sin goda inkomst om du ska ha lägre inkomst under en period. Så blir det ju även med ett till barn med föräldraledighet iofs. 

Men ni kan ju fundera över renoveringen, vad som är nödvändigt och vad som kanske kan vänta, så kan ni prioritera kostnaderna under tiden du pluggar eller att ni är föräldralediga.  

Om du bara har CSN för att år kvar, hur gör du då om utbildningen är längre än så? Lever bara på en inkomst? 

Vad säger din partner? Han kommer ju få en större börda helt klart.

Jag skulle ju rekommendera att ta en sak in taget dvs plugga om 4-5 år. Men själv gjorde inte så. Under ett halvår hade jag en 2-åring, jobbade halvtid, pluggade heltid och var samtidigt gravid. hade hus oxå, men inte som var under renovering. Två hundar oxå. Det funkade faktiskt utan problem, inte mer än att jag var väldigt trött i slutet av perioden. Men jag skulle inte rekommendera det. 

Jag vill gå en så kort utbildning som möjligt, så det kommer nog bli YH två år i så fall. Andra året måste jag jobba deltid, för jag vill inte att min man ska behöva vara vår enda inkomstkälla. Ja, absolut så är det, och det tycker jag känns jobbigt. Han är väldigt omtänksam och stöttande, så han tycker att jag ska plugga. Han tycker dock också att det är svårt att avgöra om det är bättre nu eller senare. 

Allt beror på vad man klarar och hur man är som person.
Jag tex. VET att jag är sån att om jag bestämmer att jag ska plugga heltid och fortsätta så kommer jag lösa det. Men det kommer vara på bekostnad av mig själv och min hälsa. Jag kommer ha svårt att begränsa mig och prioritera pga jag själv satt mig där.
Alltså valde jag att ta helt ledigt när jag läste klart min kandidat förra året. Det blev ett stort tapp i ekonomin att jag bidrog med 30-40% av vad jag normalt tjänar men det var tvunget att bli så. Jag vantrivs inte på något sätt med vad jag gör idag och jag återvände till samma arbetsplats efter studieuppehållet. Men jag behövde pausen och att få lägga tid på bara mig. 
Jag har man och två barn och vi äger ett hus ihop belånat till ca 50%. Vi hade god buffert innan och den reducerades väl till hälften men det tog oss ca 7 mån att fylla på igen så inget är ju omöjligt. Om alla i familjen är införstådda med att man har en stramare budget, man inte okynneshandlar osv.

Sen beror det också på själva studierna. Jag läste på distans med tre träffar fysiskt per termin. Ett eller två fasta seminarier per vecka plus gruppuppgifter att planera ihop med andra. I övrigt fritt. Vilket betyder att ja, jag kunde planera mycket själv. Men å andra sidan så är man aldrig helt ledig när man pluggar. Det finns alltid en forskningsrapport till som man kan läsa. Några stycken av en text att fila på. Plus att när barnen blev sjuka tog jag all vab där det var möjligt och inte krockade med mina planerade aktiviteter . För makens lön har ju liksom varit det som burit oss den här tiden och ville inte minska den för mycket.

Du kan inte läsa 50% och jobba 50%. Då blir det lättare kanske att växla ner /växla upp om man märker att man pallar mer. Och kanske inte behöva ta helt paus om man får syskon.