Treåring vill vara ensam

Min ena dotter var supersocial och framåt som bebis och så. Kunde hoppa upp i famnen hos vem som helst, skrattade och log alltid osv Sen hände något vid 3 årsåldern och hon blev reserverad och väldigt blyg bland folk hon inte kände. Hemma var hon sitt vanliga sprudlande jag. Hon var också så på kalas, stod mest och tittade på och observerade men var ändå supernöjd och glad efter kalaset och sa att hon hade haft roligt. Så för henne räckte det med att få stå och titta och observera andra. Man är olika...vissa framåt, andra mer tillbaka och introverta. Nu är hon 12 och har börjat bli mer framåt igen. Tror nog inte att du behöver oroa dig!

Utgår från mig själv. Hon är nog bara introvert :)

 

Tack för ditt svar! Min dotter har nog alltid varit reserverad, inkännande och skeptisk (alla sa alltid att oj, så skeptisk hon ser ut, när hon var bebis). 

Hur ser det ut på kompisfronten för din dotter? Jag är så rädd att hon ska bli ensam. Om det är självvalt och hon är lycklig får det ju vara så, men jag är ändå lite rädd att hon missar sociala färdigheter som tränas nu på föris som kan vara a  och viktiga när hon blir äldre. 

Vår 6 åring har alltid varit försiktig och blyg. Inte riktigt vågat ta kontakt med andra barn men gärna lekt om någon tagit initiativ tex. Men har alltid haft kompisar på förskolan och leker mycket där. Men tänker att hon känner sig trygg där. Lite orolig för hur det ska bli i förskoleklass i höst men hoppas att det löser sig. Tänker också att barn innan de är 3 är oftast leker bredvid andra barn snarare än med andra barn. Att börja leka tillsammans med andra kan ju komma både lite före och lite efter 3 års åldern. Så kanske kommer. Tänker att alla barn är olika. Har ofta jämfört min dotter med hennes syster och andra barn. Men det går ju liksom inte, de är ju lika olika som vi vuxna. 

Hon är säkert sån som person då Att vara skeptisk behöver ju inte vara något dåligt heller tänker jag! Då går man inte på vad som helst
Min dotter har väl i princip alltid haft någon att leka med men hon är "dålig" på att själv ta kontakt med andra...tar däremot andra kontakt med henne så funkar det. Vuxna är hon superblyg inför, det är hon fortfarande och pratar knappt då. Sen är hon väldigt känslig och tar lätt åt sig av sådant som jag kan tycka är "onödigt". Då drar hon sig undan och väntar på att kompisen ska ta kontakt igen.

Genom åren har det ju blivit en del kalas för våra barn och vi har haft besök av barn som hellre varit med mig i köket än att vara med på kalaset. Eller barn som står i ett hörn och inte tar plats i leken osv Kan vara så olika...

Tror säkert hon övar sina sociala färdigheter bara av att titta och iakta
Är du orolig så ta upp det på nästa BVC-besök... Jag är ju ingen expert men jag känner igen mig i hur min dotter är/har varit så jag TROR inte att du behöver oroa dig.

Har du frågat på förskolan hur hon funkar socialt? Det är ju inte alltid man får riktigt korrekta svar av treåringar ;)
Nu har du ju förstås sett själv hur hon är i sociala situationer, men kan det vara annorlunda när du inte är med? Jag tycker absolut du ska prata med pedagogerna på förskolan om din oro så du får deras bild av det ❤️