Arg över barnen inte kan språket

Nej, du tänker helt rätt. Om det är viktigt för honom att de lär sig hans hemspråk får han lösa det om du inte vill. 

DU ska lära barnen HANS språk. Det var väl bland det dummaste jag har hört.

Rimligast är att modersmålstalaren lär barnen det språk som den har som modersmål. Likaså är det rimligt att den som har en viss religion ser till att barnen blir lite bildade i denna.

Troligen är han upprörd över att han överhuvudtaget behöver ta tag i delar av barnens uppfostran som han faktiskt inte verkar förmå. Hade han förmått, hade de troligen talat lite mer av det fjärde språket och vetat lite om religionen.

Ni får väl prata lite om hur era barn kan lära sig lite mer om detta språk och kultur, om det finns något som fungerar för familjen. Pratar du makens modersmål? Har ni vänner som talar det? Finns det sammanhang där det talas, som ni kan komma iväg till. Böcker, TV? Sånger?

Har han varit sur i flera år, så är det väl dags att han talar språket lite med sina barn. Skypar/teamar släkten och pratar språket tillsammans med barnen.

Mina barns pappa kommer från ett engelskspråkigt land, han har från start enbart pratat engelska med barnen och då har de ju naturligt lärt sig båda språken, jag har vänner där t.ex. ena föräldern pratar spanska med barnen då det är deras modersmål, även BVC sa att det är det bästa sättet för dem att lära sig, nu vet jag inte hur gamla dina barn är men det är väl aldrig för sent för att börja, mitt äldsta barn var 4 när min man kom in i bilden och han lärde sig snabbt.
Vi flyttar snart till hans hemland och då kommer jag fortsätta att enbart prata svenska med barnen, så att speciellt de yngsta inte glömmer bort.

För mig är detta en väldigt onödig konflikt, det borde ligga i båda eran intresse att barnen lär sig pappans språk, men det yttersta ansvaret har väl han kan jag tycka, speciellt med tanke på att du inte ska lära ut ett språk du inte kan flytande eftersom det då blir "fellärt", jag kan dock förstå honom om det är så att du även kan hans språk men har valt att lära ut andra språk, med det sagt så sluta bråka och börja arbeta med varandra istället för emot

Om han vill det, så får han lära ungarna. 

Enligt forskningen ska man prata sitt eget modersmål med sina barn, det är helt fel att prata ett främmande språk med sitt eget barn. Det blir inte annat än en ytlig inlärning medan modersmålet överförs på djupet och med alla nyanser och ett rikligare ordförråd. Jag har själv ett tvåspråkigt barn och har läst mycket om detta. 

Därför ska du inte prata din mans modersmål med barnen, det måste han göra. 

Han ska prata sitt modersmål med barnen, du ska prata ditt modersmål med barnen och sedan kan ni ha ytterligare ett mellan er vuxna. 

Vill han att barnen ska lära sig sitt modersmål bör han prata så mycket som möjligt med dem på sitt språk. Sedan väljer barnen själva vilket språk de svarar på och det är som det är. De lär sig språket genom att höra det. 

Så du har helt rätt. Det är inte ditt uppdrag att lära dina barn hans modersmål. Har han inte börjat nu så kanske han inte tvärt ska byta språk, men succesivt får han börja prata med era barn på hans modersmål.  

Här är en jättebra artikel om det: 

www.svd.se/a/c684a482-822e-320b-a25d-9d09dd5476d9/sa-blir-barn-flersprakiga

Hur skulle du lära barnen hans hemspråk? Du pratar inte det, eller ? Och mer än tre språk samtidigt - det kan vara lite väl mycket. Menar du verkligen trespråkiga? Eller menar du att de lär sig engelska och franska i skolan? 

Jag har en del erfarenhet av flerspråkighet. När vi kom till Sverige, pratade min son engelska och tyska (engelskspråkig pappa, men det var ändå mest jag som pratade engelska med honom). Han var 3 år då. Kontakten med pappan var sporadisk, så vi släppte engelskan och satsade på tyska och svenska. Han har kunnat båda helt flytande, har dock förstås mindre ordförråd i tyska. Engelskan kom sedan tidigt i skolan. 

Men jag märkte sedan med mina två yngre barn - även om jag alltid pratade tyska med dem - de pratade svenska med varandra och efter skilsmässa så hade
jag dem bara varannan vecka och de förstod inte allt så småningom. Och de hade aldrig pratat det själva egentligen, bara förstått. 

Min poäng är: Det krävs väldigt mycket, för att lära sig ett språk från en förälder bara genom att prata. Det krävs att man pratar mycket med barnet - bara på det språket, varje dag. Det krävs dessutom andra personer som helst inte kan svenska, plus filmer, böcker. Mina barn hade serietidningar, dataspel osv. på tyska. Ändå har de yngsta två inte haft tillräckligt intresse av det. Din man vet inte vad han pratar om! Ingen chans att barnen lär sig hans språk om han kommer på det när de kanske snart är vuxna! 

Det låter ju som att det inte är barnens bristande språkförmåga, som är det verkliga problemet här.

Självklart är det pappan som ska prata och lära barnen sitt hemspråk. Så nej, du tänker absolut inte fel.