Min startade genom att jag vaknade kl 02 en natt av att jag behövde upp och kissa. När jag satte mig på sängkanten kände jag hur det rann till där nere. Trodde först att vattnet gick, men det var bara pyttelite som kom. Samtidigt började jag få ont i ländryggen som kändes som mensvärk. Hela natten gick och jag kunde inte sova alls då det gjorde ont. Klockade det jag förstod var värkar, men de var förhållandevis oregelbundna. På eftermiddagen dagen efter fick jag, efter samråd med förlossningen, komma in på en undersökning. I bilen påväg in upphörde såklart alla värkar. Väl inne möttes jag av en barnmorska som inte alls trodde jag haft ont. Till slut gjorde hon en undersökning och blev förvånad över att jag ändå var öppen 3 cm. Jag erbjöds att stanna kvar, men beslutade mig för att åka hem med en sovdos. Någon timme senare gjorde det ont trots sovdosen. Då for vi in igen, jag fick mer sovdos där, och vi sov sedan kvar på patienthotellet.
Dagen efter kände jag ingenting alls och jag fick lite panik över tanken på att det inte skulle starta om utan att jag skulle tvingas åka hem. Jag och sambon promenerade runt området på sjukhuset i flera timmar för att försöka få igång det. Tillbaka på rummet fick vi till lite mys och en timme senare kom värkarna igång med besked. Kl 17 kom jag åter in på förlossningen, var då öppen 5 cm med kraftiga och regelbundna värkar. Vi blev kvar där och kl 00.38 föddes sonen.
Förlossningen var den utan konkurrens bästa och häftigaste upplevelsen jag varit med om. Önskar sååå att jag fick uppleva dessa dagar om och om igen och jag kan knappt bärga mig tills jag förhoppningsvis får möjlighet att göra om det.
Lyllos dig som har detta framför dig! Jag är så avis! 😍❤️