Dagens morföräldrar

Kanske mest din mamma som inte gillar att leka, om hon varken ville leka med barnbarn eller sitt eget barn.

Vilket jobb kan man ta med barnen till?

Hur många barn och hur gamla är de?
Vad brukar du göra med barnen som inte innebär skärm?
Hur många dagar skulle din mamma vara barnvakt?

Min mamma är verkligen inte så.  Rätt gammal men anstränger sig hela tiden för att leka med barnen, pratar och frågar dem om olika saker. Lär ut om allt möjligt och värnar om att de ska bli lästa för mycket då det är bra för ordförådet mm. 

Beklagar din.

Menar du allmänt lata/egoistiska när det kommer till att vilja leka med barnbarnen eller endast när de sitter barnvakt? Om det gäller endast när de ska sitta barnvakt så förstår jag, annars förstår jag inte. Morföräldrar/farföräldrar har också rätt att sätta gränser, problemet är mest att dem inte gör det.. antingen för att dem inte vågar och försöker behaga eller ser det som en skyldighet.

Man kan inte förvänta sig att någon annan ska ta hand om ens barn.
Mina barns morföräldrar passar dem ibland på lov, ena är bara där och ser till att de får mat och omvårdnad men de får aktivera sig själva.
Medan den andre gärna åker till skogen, havet mm.
Men det är inget jag förväntar mig att de ska göra, men är otroligt tacksam att de erbjuder sig på lov så barnen får mer ledigt.

Om din mamma inte orkade ta hand om barn när du var liten, utan lämnade mycket av ansvaret till sin mamma, så är det inte så förvånande att hon inte orkar ta hand om barn nu heller. Människor är olika och har olika liv.

Det känns mest som din personliga upplevelse av en närvarande mormor och inte lika aktivt närvarande mamma/mormor till dina barn? Min mormor hade slitit hårt hela livet och orkade inte passa mig. Min mamma är inte så intresserad av barnpassning, vilket är lite synd men hennes val.

Jag tror generellt sätt tvärtom, att dagens mor-och farföräldrar är mer engagerade än för 30 år sedan. 

Både mina och mannens föräldrar förbereder alltid aktiviteter alt. pyssel, bakning och annat när de passar barnen. Min mormor och morfar passade ofta mig och min bror när vi var små och de var fantastiska, men de lekte inte alls med oss på samma sätt som mina föräldrar gör med deras barnbarn, utan vi lekte mest själva med varandra. Sen fick vi fantastisk omvårdnad och de har alltid ägnat oss tid och pratat mycket med oss och skämt bort oss på andra sätt. 

Så det är nog mer en personlighets-grej snarare än generationsgrej. Tråkigt att du känner dig besviken på din mamma, men som du säger kanske du får ta det för vad det är. Förslag är annars att fråga henne ?det finns en ny rolig lekplats på plats X, vill du gå dit med barnen? eller ?det går en teater i stan som verkar rolig, kanske vill du gå dit med barnen?? Hon kanske bara behöver en spark i baken?